Berättelser ur svenska historien, Niteet 27–28[Tryckt hos] L.J.Hjerta, 1858 |
Yleiset termit ja lausekkeet
anskaffa Arvid Horn befallde Bengt Oxenstierna berättelse Bibl Bielke blef blefvo blifva blifvit blott Boëthius bref Cronhielm Dansk deraf derefter deremot derföre dertill dylika död ehuru elfte enkedrottningen Febr Feif fiender flere folket fred Fredrik Fryxells Ber fäderneslandet förut gerder gifva gunstlingen Gustaf Gustaf Cronhielm gång Görtz hafva Hedvig Eleonora Hedvig Sofia herre hertigen hofvet Holstein huru hvarje hvarken hvarpå hvilka hvilket jemnte Johan Gabriel Stenbock Karl den tolfte kommande konungen krig kriget Kristofer Gyllenstierna kronan landshöfdingarna lemna ligen likaså Linköp läns Ark magt medel mycken mynt mynttecken mägtade Nath Nils Bielke ning nungen nämnde nödmynt oaktadt omtalade ovilja Oxenstierna Patkull penningar personer Piper polska regering Rehnskiöld rikets Riksark riksdaler rysska rådet Rådsprot sade sedermera sednare sjelf skref snart Stanislaus Stenbock Stralsund stundom stället Sverge sökte Tessin Thorsjö tyckes Ulrika Eleonora undersåtrarna Vellingk voro Wrede åsigter åtgerder äfven ämbetsmän öfriga öfver
Suositut otteet
Sivu 22 - ... började i synnerhet 1718 utskrifva både hästar och ungdom, den senare från tio till femton eller aderton år; och anställdes jsikt efter sådana tigggargossar, som möjligtvis kunde för ifrågavarande ändamål begagnas. En samtidig rimkrönika skref: »Här fattas gossar ock, som karlar kunna blifva, ty kungens ordres kom, man skulle gossar skrifva, som ifrån tio och till femton år ha gått. Det var ett fasligt ränn, förrän man dessa fått.
Sivu 131 - I slägtren rifvit ner. Till bara ris och plaggor Har Gud ej skapt all skog: Låt somt ock blifva vaggor; Här finns ju timmer nog. Allt lin blir ej till slöjor Och svepning, hoppas vi; Somt må väl barne-blöjor Och brudgums-skjortor bli.
Sivu 132 - Rimmar och hostar iblann hvar om ann' icke tungan och lungan? Hjertskott och hjernbrott ihop: två ofredsamma, ledsamma sysslor. Bli då min död, och dagliga bröd, slika persar och versar? Dansa går an, iblann; men städse må snart göra ledse: Och lika smak, samma sak är, rimma hvareviga timma. Alltför trådt, gör omöjeli
Sivu 1 - I förtroligare ögonblick hände väl stundom, att knäet hvilades på en stol, än oftare, att handen lades på den persons axel, med hvilken samtalet fördes; men någon närmare förtrolighet tilläts aldrig. Karl iakttog sjelf och tvang andra att noga iakttaga skilnaden mellan undersåte och konung.
Sivu 42 - Ett tusen år sednare måste han bereda sin och sitt folks olycka. Värdet af en ansträngning, en uppoffring beror ej blott af dess storlek, utan fastmer af dess ändamål. När Marcus Curtius kastade sig i djupet, skedde det för att rädda fäderneslandet. Karl den tolftes uppoffring var än större. Han nedstörtade både sig och fäderneslandet.
Sivu 166 - Han sjelf ville gerna uppo*ffra sin egen person för att få sluta på samma sätt som en Rolf Krake, en Ragnar Lodbrok, och sedermera intaga bredvid dem sin plats l käinpasagans tempel.
Sivu 118 - Görtz ville, säger han, ha deputationen »under form af ett bolag, som mot säkerhet af kronans inkomster skulle anskaffa dess behof och besörja dess inköp. Sedermera beslöto han och Karl att deraf göra ett ämbetsverk, som skulle uppbära, handhafva och utbetala kronans medel».
Sivu 29 - Filistéer och Moabiter m. fl. Troende på gudomlig kallelse, ansåg han sig äfven förvissad om en förr eller sednare kommande gudomlig hjelp. Under de...
Sivu 164 - N8got sednare: sjelfva folkel tror, att lyckan öfvergifvil konungen, och det önskar af sådan orsak snar förändring på ett eller annat sätt. De stora i landet hysa tänkesätt af samma art; ock hoppas på en allmän slalshvälfning.
Sivu 29 - Petrus, hvaröfver lästes: jag sjunker; men för att åter upplyftas. Denna känsla urartade dock snart till det sinnelag, som icke blott förtröstar utan ock frestar, och som slutligen nedkastade både Karl ochSverge från tinnarna af templet.