Berättelser ur svenska historien ...L.J. Hjerta, 1846 |
Yleiset termit ja lausekkeet
adeln Adolf Johan Banér Bengt Horn Bengt Skytte beslut Bjelke-partiet Björenklou blef bleſvo blifva blifvit blott Brandenburg bref började daler silfvermynt Dannemark danska deraf derefter deremot derföre derpå dertill elſte enkedrottningen fienden flere flottan Frankrike fred förut ganska Gardie genast gifva grefve Gustaf Bonde Gustaf Kurck gång hafva Herman Fleming herre hertigen hjelp Holland Horn huru hvarje hvilka hålla jemnte Johan Gyllenstjerna Juli KAPITLET Karl den elfte Karl Gustaf Karl Gustaf Wrangel Klas Rålamb Klas Tott Knut Kurck konung Kristian krig kriget kronan Kurck kurfursten Königsmarck la Gardie lemnade Liffland ligen lofvade magt Mars mägtade nemligen Nils Brahe ning Oxenstjerna Pommern prester regeringen rikets Riksark riksdag Riksregistrat riksråd råd rådet rådsherrar Rådsprot sade saken sednare serdeles serskilda sida sjelf sjelſva Skåne sluteligen snapphanarna snart Sten Bjelke Stenbock Stjernhjelm striden ständerna Sverge sökte Terserus troppar tvister underhållspenningar vigtiga voro Wrangel åter åtgerder äfven öfriga öfver
Suositut otteet
Sivu 95 - Derifrån gick tåget ät söder. I Lund hade redan i förväg den nystiftade högskolan upplöst sig. Några danskt sinnade professorer stadnade dock qvar. En bland 'dem, vid namn Weisser, mottog konung Kristian med ett grannt tal, hvaribland annat förekommo följande verser: Perge triumphator, reliquas submittere terras. Sic redit ad dominum, quod fuit ante suum i).
Sivu 175 - Clodt helt kort säger, att modren »såg honom ligga död framför sitt fönster», är här »den äldre» och »han deltog», heter det vidare om honom, »i fäktandet vid stadens försvar. Men just som striden brusade förbi, blef han skjuten på gatan framför modrens boning och framför hennes och systrarnes ögon. Det var den andre sonen som hon mot svenskarnes vapen förlorade inom fyra månader!
Sivu 141 - Till följe häraf hade ibland såväl prester som lekmän bildat sig ett starkt och tätt slutet allmänt tänkesätt, som varmt intresserade sig för den lutherska renlärighetens vidmagthållande. Ovilja mot den katholska, misstro mot den kalvinska och strängt iakttagande af den lutherska läran äfven i hennes minsta detaljer, sådan var tidsandan bland höga och låga; men i synnerhet ibland presterna.