Vittra arbetenA.G. Hellsten, 1837 - 306 sivua |
Yleiset termit ja lausekkeet
allenast allmänna Antiquen behag behof behöfva Bergklint blef blifva blott bästa bättre climatet Dalin deraf derföre dermed derom dimbig dygd dömma eder edert edra EHRENSVÄRD Etna folket Folkslag Fransosen fullkomlighet fått förtjenst gack gagn gifva godt GUSTAF GUSTAF III gång går hafva heldre himmel hjelp hjerta Horatius Hr Brander huru hvad hvar hvars hvart hvila hvilka hvilket händer intet Italien Italienarn knapt Kongl konst Konung känna lefva lemna lifvet liga lika lycka långt lära magt Majestät menniska menniskan menskliga mål måtte möjelig naïve naturen Neapel ning njuta nytta nåd nöje OLOF BERGKLINT ondt Ovidius Pantheon Poet Pro Patria quick rätt sanning seder sjelf Skaldekonsten Skalder Skrifter skönhet smak snille syska såg sällhet tafla Terni tillika ting tjena tyckes täcka vackra verk verlden vett vilja Vittra Arb vore våra vårt värde Westerås åter äfven äfventyr ämne öfver ögat
Suositut otteet
Sivu 39 - Folkslagen äro behäftade med en öfverdrift i sättet att lefva: de utöfva sin styrka med språng. Detta sätt ger ingen kraft, men gör en hetsighet; häraf kommer inga storverk, men de vanliga hastverk.
Sivu 158 - väl icke att plöja åker, föra krig eller bygga slott med; men hon är dock icke förgäfves af skaparen nedlagd i menniskors hjertan. Hon är utan tvifvel ämnad att tolka för de dödliga hans stora verk och höga fullkomligheter. Utan tvifvel har hon till den ändan fått så hög röst och så intagande behagligheter, att hon måtte upplyfta våra sinnen till himmelen och genomtränga dem med gudomliga rörelser.
Sivu 304 - Ack, du gode och trogne tjenare, öfver en ringa ting hafver du varit trogen, jag skall sätta dig öfver mycket; gäck in i dins herras glädje.
Sivu 11 - Norden finner et stort nöje, då han får se palmen och et citron träd växa ibland åker och gårdar, då han får se kryddland stora som åkerfält, gårdar strödde som blomster, folket i rörelse som under en högtid, och jorden bära sin frukt i tre lag. Qvinfolken bära en röd skarlakans drägt med et grönt förkläde, håret på Italienska sättet, och en fladdrande duk til hufvudbonad.
Sivu 90 - Negern för hetta, och grönländarn för sitt arbete, hafva ingen mer tid öfrig, än den de hvila sig på; men de folkslag, som bebo lagoma klimater, der något arbete ger mycken vinst och någon möda mycken styrka i behåll. de hvila sig mindre och liksom äga råd till upptäckande af glade behof i naturen.
Sivu 51 - Vår lefnad, vår ro, och vår mellan så många folkklasser olika uppfostran, förbjuda känslan af ett sannt; vi lefva således i okunnighet om det rätt vackra i naturen, om det rätt sanna i ordning, kort sagdt, om sann smak. Antikens verk grunda sig på utkast efter ett skönt, som man ej i hast förstår. Men det moderna ögat söker efter hvad det förstår; och just detta är, hvad de Gamles konstverk vårdslösa. De äro gjorda åt sin egen lyckliga tid, och uttrycka blott hvad det antika...
Sivu 136 - Ur i stånd alt inse otaliga likheter, att framdraga mångfaldiga tankebilder, och genom deras förunderliga sammansättning uttrycka något, som lifligen träffar det han vill måla. Dessa bilder måste vara härmande, och under sjelfva dikten så naturliga, att de uttrycka de ting, personer och gerningar, som föreställas, lika som såge man de förra för ögonen, och de sednare föregingo på en gång i både Skaldens och Läsarens hjernor.
Sivu 135 - Hon upphöjer det menskliga förnuftet likasom vida öfver dess krets; äger framför alla andra nyckeln till våra hjertan att sätta dem i eld och rörelse, ty hon kommer vår natur närmast, som älskar sinnliga bilder; leder våra tankar likasom in i Skaparens konstkammare; genomfar flera verldar och tillskapar nya varelser; diktar, men efter sanningens reglor, då hon uppstiger i möjligheternas rike, hvars grundritningar endast ligga i det oändliga förståndet, och med sina bilder sätter...
Sivu 41 - Om man i Norden lockades af mat, skulle man kunna glädja hvaran med de ädla och de varaktiga foster af nöjen. Men Norden är ej skapad för det varaktiga. Norden är skapad...