Svenska kyrkoreformationens historia, Nide 1Leffler och Sebell, 1850 |
Muita painoksia - Näytä kaikki
Yleiset termit ja lausekkeet
afseende andeliga bekännelse beslut biskop Brask blef blifva blifvit blott bref deraf derefter derföre derigenom dermed derom derstädes dertill dervid domkapitel domkyrka död ehuru embete emedan Erik erkebiskopen Fecht folket frihet förklarade gifva Guds ord gudstjensten Gustaf Trolle hafva heliga skrift hertigen Hist huru hvarest hvarföre hvarje hvilka hvilket hålla jemte jesuit Jonæ Kalvinismen kaniker Karl kloster Klosterlasse konung Gustaf konung Johan Kristi kronan kyrka kyrkoherden kyrkomöte kyrkoordningen Laurentius Andreæ Laurentius Petri lemnade likväl Linköping liturgien Lutherska lära magt messa messan Messenius Mr Olof måtte män mötet nattvarden ning nungen Olai Olaus Petri ordinantian papist Petrus Possevin prebenden predika predikan prester presterne presterskapet påfliga påfven påfviska recessen Reform reformationen regering riket riksdagen riksens råd Riksregistr Romerska kyrkan rätt Sigismund sjelf Skand Skara stadgar stift Strengnäs strid synes Thyselius tjenst Upsala Vadstena verldsliga Vesterås Vexiö vore voro Wittenberg Åbo åsigter åter äfven öfriga öfver
Suositut otteet
Sivu 142 - Gudsord för folket: någre kunde icke en gång rätt läsa den heliga skrift, ännu mindre förklara den, och för dessa vore det utan tvifvel nyttigt att hafva skriften på eget tungomål: derigenom betoges ock de oförståndiga och halfkunniga tillfället till skriftens förklaring, såsom denna ofta U1 förut i klostren och pä andra ställen blifvit af sådana försökt.
Sivu 222 - Då skall, enligt uppgift, mötets ordförande hafva med hög röst utropat de bekanta orden: »nu är Sverige blifvet en man, och alle hafve vi en Herre och Gud».
Sivu 21 - Biskoparne besörje sockenkyrkorna, då de lösa äro. Dock hvar- de besörja dem med klerker, som obeqväme äro, manslagare, drinkare eller dem, som icke kunna eller vilja predika Guds ord, kan då konungen någon annan bespörja, som beqvämare är, hafve våld drifva den obeq väma ut och besörja kyrkan med den, som beqväm är.
Sivu 49 - I trängt eder dertill och sjelfva hafven I onödd och otvingad lupit derifrån. Så länge eder sak hade sig så, att I kunden mjölka, klippa och slagta fåren efter eder vilja, så blefven I tillstädes. Men när Guds ord kom och sade, att I skullen föda Kristi får och icke klippa och slagta dem, så flydden I. Huru I dermed hafven bättrat eder sak, må hvarje god man döma om.
Sivu 118 - Han ma upphöja tron till himmelen, icke hålla på de gemingar som ske utan tron, försäkra att Kristus är den ende medlaren, att det på korset framburna offret är det enda hvarigenom vi varda frälsade: sedan han i allmänhet lärt detta, må han derefter rätt förklara hvad...
Sivu 238 - ... vik härifrån» mm Med exorcismens bibehållande ville man icke fördöma de utländska församlingar eller »höga personer här inrikes», som icke bruka den. 4. Efter den liturgi, »som någre af presterskapet här i riket vedertagit hafva», förorsakat mycken oro, var vidskeplig och förargelseväckande, såsom i sin grund alldeles likformig med den påfviska messan, så ogillas denna liturgi och allt hennes onda medfölje i lära, ceremonier och disciplin. Derjemte förkastas alla de påfviskas...
Sivu 143 - Hans maj:t tillade, att vi vore herdar och förbundne att på allt sätt med Guds ord genom lärda och skickliga män föda Kristi får, och att, om vi vägrade åtaga oss detta arbete, han icke kunde inse, huru vi förtjenade namnet herdar, då vi icke allenast icke födde fåren, utan ock missunnade dem betesmarkerna".
Sivu 237 - ... skadligare är inom ett konungarike än tvist och oenighet, och ingenting nyttigare eller som mer förbinder hjertan tillsamman än sämja och enighet, särdeles i religionen, och denna enighet icke kunde vinnas utan genom ett kristligt, allmänt, fritt inrikes möte, efter som alltifrån apostlarnes tid varit brukligt, och som redan konung Johan några år före sin död samtyckt att ett sådant möte måtte hållas, så hade enligt allas önskan och bifall denna sammankomst af de förnämsta...
Sivu 142 - Nästan alla folk, anförde konungen såsom skäl, hade nya testamentet, ja hela den heliga skrift på eget tungomål. Tiden vore sådan, att i anseende till de många tvisterna om de gudomliga skrifterna, det vore nödigt att framlägga dessa skrifter öppna och tydliga inför hela kristna församlingen, på det fromme och lärde kristne måtte kunna gifva ett bestämdt omdöme för att stilla denna oenighet.
Sivu 237 - Upsala, hvarest de i den heliga trefaldighetens namn, i) ms 254 ff. efter en innerlig åkallan till Gud, och efter gudeligt och noggrannt öfvervägande öfverenskommit om följande punkter: 1. Alle vilja förblifva vid Guds rena och salig-görande ord i de heliga profeternas, evangelisternas och apostlarnes skrifter. De erkänna denna heliga skrift hafva sitt ursprung af den Helige Ande, innehålla fullkomligen all kristlig lära, vara en rätt kristlig tros grund och stöd, och domarinna i all...