Frey: tidskrift för vetenskap och konstWahlström & Låstbom, 1846 |
Muita painoksia - Näytä kaikki
Yleiset termit ja lausekkeet
adeln Adjunkten Adolfs afseende afsigt allmänhet aristokratien Axel Oxenstjerna b:ko behöfver Berberna Berättelse Blackwell blef blifva blifvit blott blygdbensfogen Borgareståndet brottmål Daniel O'Connell deraf derefter deremot derföre deri derigenom derom dervid Drotzet eger ehuru Elegien embets embetsmän embetsverken fråga Förf författare förhållande förtjenst gerundivum gifva Goethe grund Gustaf Gustaf II Adolfs gång hafva historia Hjerta Hr F:s Hr G hufvudsakligen huru hvar hvarje hvars hvilka hvilket hålla Häft Hörbergska Boktr innehåller jemte Kongl Konungen lefvande lemna lifvet liga likväl lära Majit menniskan menskliga naturen nemligen ning Norrl Norstedt & Söner Olof Olof Skötkonung præs regering riksdag Rådet rätt sednare sidd sjelf skicklighet skrifter staten svårligen synes särdeles särskilda talang Tessin tjenst torde tvenne Upsala utgifven verk verksamhet verlden vetenskapliga vigt vore voro våra yttre års åsigter åter åtminstone äfven ämne öfrigt öfver Öfversättning öfvertygelse
Suositut otteet
Sivu 4 - ... 43 §. Har någon, genom uppsåtlig misshandel, tillfogat annan sådan kroppsskada, att denne deraf ljutit döden, men blef skadan dödsorsak endast i förening med omständigheter, de der, utan gerningsmannens skuld, efteråt tillkommit, såsom särskild sjukdom, dröjsmål med begagnande af botemedel, sedan sådant användas kunnat, vårdslöshet eller oskicklighet vid botemedels användande, eller annat dylikt ofall; då må, för dråpet, ej till högre straff dömas, än efter ty i 9 §...
Sivu 327 - De äro utgångne af oss, men de voro icke af oss; hade de varit af oss, då hade de ju blifvit när oss; men på det de skulle blifva uppenhare, alt de äro icke alle af oss...
Sivu 91 - Saliga andarnes här älskar och älskas igen? Mins du din barndoms ljufliga dröm ännu i din himmel, Bed, min Angelika, då, bed för min flämtande själ ! R.usig af drömmarnes vin en qväll på den lummiga stranden Satt jag och hörde förströdd vågornas hulda mnsik.
Sivu 538 - Nu deremot skattas sådan allmän lärdom hos embetsmän ringa, emedan staten ej mera betraktas såsom ett organiskt helt, hvars delar för att harmoniskt samverka måste genomträngas af en gemensam inre lifskraft, utan såsom en mekanisk hopfogning af stycken, dem en yttre nödvändighets kraft skall drifva, hvart och ett till sin bestämda rörelse inom sin egen särskilda krets.
Sivu 376 - Ej må Domare, eller Befallningshafvande låta någon till bekännelse pinas och plågas : gör det någon ; plikte [som saken är till.] [I grofva brottmål må Domaren försöka med svårare fängelse, att få sanningen i ljuset, der bindande liknelser och omständigheter finnas emot den, som anklagad är; förfare dock dermed varsamligen.] Jfr Str.-L.
Sivu 452 - Med embetsman förstås i denna lag den, som med Konungens fullmakt å embetet försedd är, eller embete af lika värdighet innehafver, eller i sådan embetsmans ställe lagligen satt är; så ock domare, ändå att han ej blifvit af Konungen förordnad.
Sivu 401 - Bidrag till en jemnförelse emellan de Nordiska Edda-Sångerna om SigurdFafnersbane och den Tyska Dikten: Der Nibelunge Not. Akademisk Afhandling af Sten Johan Stenberg».
Sivu 538 - A den andra sidan voro dä fordringarna på grundlig allmän lärdom hos dem, åt hvilka vården af hela samhällets högre angelägenheter skulle anförtros, större än de nuvarande, bestämda af den nyare tidens lynne och af de begrepp om statens väsende, som det alstrat.
Sivu 482 - Virksomhed en merc nordisk (eller om man vil skandinavisk) cliarakter, og ikke i dets Organisation sat sig paa et altfor eensidigt dansk Ståndpunkt. — Vi ville ingenlunde...