konstitutionella majoritet utsågs han till medlem af den 48:manna delegation, som fick uppdraget att mellan landtdagarne bevaka landets intressen. Då genom Novembermanifestet 1905 normala samhällsförhållanden i Finland för en tid återställdes och en ny, lagtrogen senat tillsattes, blef I., såsom en af de ledande personligheterna inom det konstitutionella finska partiet, medlem af densamma och öfvertog ånyo sin förra plats, chefskapet för kammar- och räkenskapsexpeditionen. Han fick sålunda tillfälle att åter egna sitt arbete åt lösningen af den uppgift, som af gammalt intresserat honom: den obesutna befolkningens förseende med jord, hvilken fråga ånyo blef föremål för öfverläggningar. För öfrigt deltog han i alla de åtgärder, hvarigenom den konstitutionella senaten, som öfverhufvud var inom sig ense och stod i godt förhållande till generalguvernören, sålänge denna post innehades af geheimerådet Gerard, sökte återställa det i oordning komna samhällsmaskineriet. Men denna ljusare period blef som bekant icke lång, emedan de mot vårt land fientliga krafterna snart åter vunno i styrka. Och I. var en af dem som tidigast fingo röna verkan häraf, i det han redan den 4 juni 1908 jämte tre ämbetsbröder erhöll sitt afsked. Personligen var han ingalunda missbelåten med att sålunda få återgå till privatlifvet, helst årens börda redan begynte kännas i någon mån tryckande, men naturligtvis kunde han ej undgå att hysa oro öfver de nya hotande moln som uppstego på vår politiska himmel. Och hvad som var egnadt att öka oron var, att de första resultaten af vår nyss genomförda radikala representationsreform tycktes gifva anledning att fråga, huruvida den nya landtdagsordningen komme att i samma mån som den gamla garantera ett värnande af landets rätt utåt och en förnuftig lagstiftning i det inre. I kunde icke sympatisera med de socialistiska idéerna, som hos oss vunnit en så oväntadt snabb och vidsträckt utbredning, och hvilka stodo i en diametral motsats till hans egna så länge fullföljda sträfvanden att af den obesuttna landtbefolkningen dana en klass af fria jordbrukare med själfständig äganderätt till sina lägenheter. Socialismens idé var tvärtom att förvandla de själfägande jordbrukarne, bönderna, till statens arrendatorer. Han skref i en finsk tidning en artikelserie, sedan utkommen såsom särskild broskyr, hvari han sökte från olika sidor belysa den socialistiska rörelsen och ådagalägga dess oförenlighet med kärleken till fosterland och till personlig frihet. Hans lefnadssol lutade emellertid mot sin nedgång, och slutet nådde honom utan att han dessförinnan behöft plågas af någon långvarig sjuklighet. Han hade nyss återvändt till Helsingfors från sin sommarbostad i vår västra skärgård, då han plötsligt träffades af ett slaganfall, som ändade hans lif följande dagen, den 11 september 1909. Karl Emil Ferdinand Ignatius var en man af ett på en gång lifligt och energiskt sinnelag, vaken intelligens, mångsidigt intresse samt förmåga att lätt och snabbt arbeta. Antalet af honom författade större och mindre skrifter är mycket stort. Han var af naturen glad och öppenhjärtig, fri från all bakslughet och förställning. Han kunde måhända någon gång förifra sig, men sådant gick snart öfver, och för känslor sådana som hat och hämdlystnad var hans sinne främmande. Ej heller vidhöll han envist sin engång yttrade mening, om en annan kunde emot den anföra goda skäl. Men hans rättskänsla var stark och från hvad han ansåg rätt vek han icke, äfven om han för den skull måste bryta kärvordna personliga förbindelser. Ignatius tillhörde väl icke antalet af de stora banbrytande andar, som leda ett folks utveckling in på nya banor, men han var en dugande och samvetsgrann arbetare i sitt fosterlands tjänst. Och hvad han såsom vetenskaplig forskare, såsom ämbetsman och politisk personlighet för detsamma verkat, gifver honom full rätt till ett rum bland dem, som fäderneslandet alltid skall bevara i en tacksam hågkomst. Förteckning öfver K. E. F. Ignatii i tryck utgifna skrifter. 1860. Clas Christersson Horn, Biografiskt utkast. Införd i Lännetär I. Helsingfors. 1861. Bidrag till södra Österbottens äldre historia, akad. afhandling, præses F. Cygnæus. 1861. Kajana läns ödeläggelse 1712. Föredrag vid en litterär soirée i H:fors hösten 1861. Inf. i Lännetär II. 1862. Muutamia sanoja Suomessa löytyvistä kivikummuista. I tidskriften Mehiläinen. 1863. Suomalaisia kansanpukuja. Finska folkdräkter (texten). 1863. Gustaf Karlsson Horn, föredrag. Lännetär III. 1865. Finlands Historia under Karl X Gustafs regering, 211 sid. 8:vo. tation. Början utkom såsom akademisk dispu 1866. Om Finlands folkmängd under medlet af sjuttonde århundradet. Historiallinen Arkisto I. 1866. Kivikaudesta. Ingår i Kirjallinen Kuukauslehti. 1866. Öfversigt af Finlands sjöfart och handel åren 1856–1865. 2:ne häften. I Bidrag till Finlands officiella statistik. 4:to. 1867. Eräs yliopistolaismeteli Turussa 1600 luvulla. I Kirjallinen Kuukauslehti. 1868. Sammandrag af guvernörernas femårsberättelser 1861–65. Bidrag till Finlands officiella statistik. 4:to. 1868. Muutamia tietoja Suomen kaupasta 16:nella sataluvulla. Historiallinen Arkisto II. 1868. Johan Adam Cronstedt, biografi i Porträtter till Fänrik Ståls sägner. 1868. Arvid Kurki, i kalendern Biet. Utkom i finsk öfversättning såsom särskild bok. 1869. Renseignements sur la population de Finlande. H:fors. 8:vo, med kartor. 1869. Materialier till Finlands jordbruksstatistik. Bidrag till Finlands officiella statistik. 1869. Förmögenhetsförhållanden året 1865. Bidrag till Finlands off. stat. 1870. Befolkningsstatistik, 1. Bidrag till Finlands off. stat. 1871. Befolkningsstatistik, 2. Bidrag till Finlands off. stat. 1871. Ihmisestä Europassa ennen vedenpaisumusta. I Kirjallinen Kuukauslehti. 1871. Muutamasta rautakauden hautausmaasta Euran pitäjässä. Hist. Arkisto. III. 1872. Statistisk handbok för Finland, 280 sid. 8:vo. Äfven på finska. 2:dra upplagan utkom 1890. 1872. Tilastollisia tietoja tulipaloista. Inf. i Uusi Suometar 1872, n:ris 122, 123 och 124. (Utgjorde ett föredrag vid frivilliga brandkårens i Helsingfors årsfest.). 1872. Öfversigt af Finlands utrikes sjöfart och handel åren 1866–1870. Bidrag till Finlands off. stat. 1874. Folkräkningen i Mars 1870 i städerna Helsingfors, Åbo, Wiborg och Uleåborg. Bidrag till Finlands off. stat. 1874. Öfversigt af sparbankerna i Finland 1870–1872. Bidrag till Finlands off. stat. 1874. Löytö rautakaudelta Laihialta v 1873, i Suomen Muinaismuistoyhtiön aikakauskirja 1. 1875. Förmögenhetsförhållanden i Finland år 1871. Bidrag till Finl. off. stat. 1875. Öfversigt af Finlands ckonomiska tillstånd åren 1866–1870. Bidrag till Finl. off. stat. 1875. Niilo Adolf Erik Nordenskiöld'in tutkimusretket pohjan perillä. I Kirjallinen Kuukauslehti. 1876. Storfurstendömet Finland, statistiska anteckningar (öfversatt till finska, ryska, tyska och franska). H:fors 108 sid., 8:vo. Hist. Arkisto V. 1876. Öfversigt af folkmängds-förändringarne i Finland 1869–1874. Bidr. till Finl. off. stat. Le grand-duché de Finlande, notice statistique. H:fors, 140 sid. 8:vo. Jämte kartor. En rysk omarbetad 1879. Öfversigt af Finlands ekonomiska tillstånd åren 1871–1875 Bidr. till Finl. off. stat. 1879. Jordbruks- enquêten i Nylands län år 1876. Bidr. till Finl. off. stat. 1880. Förmögenhetsförhållanden i Finland år 1877. Bidr. till Finl. off. stat. 1880. Finlands folkmängd d. 31 December 1875 m. m. Bidr. till Finl. off. stat. 1880. Om allmänna folkbildningen och folkskolorna i Finland, införd på ryska i tidskriften Русская Рычь, Juli häftet. 1880-1890. Suomen Maantiede kansalaisille. 1. Yleinen katsaus maahan ja kansaan. H:fors, 587 sid. 8:vo. Äfven på svenska. 1881. Öfversigt af folkmängdsförändringarne i Finland år 1878. Bidr. till Finl. off. stat. 1881. Aperçu historique des notions géographiques sur la Finlande. Bidr. till kännedom af Finlands natur och folk, 35 häftet. 1881. Eräs Barthold Lacman'in kirje kuningas Kaarle X Kustaalle. Hist. Arkisto VII. 1882. Internationella geografiska kongressen i Venedig 1881. Öfversigt af Finska Vetenskapssocietetens förhandlingar XXIV. 1882. Ett besök i Pompeji, reseminne. I Finska folkupplysningssällskapets skrifter, 36 häftet. Äfven på finska, 1882. Suomen suvun tilastoa. Suomi, Toinen jakso, 15 osa. 1882. Öfversigt af folkmängdsförändringarne i Finland år 1879. Bidr. till Finl. off. stat. 1885. Öfversigt af folkmängdsförändringarne i Finland åren 1880–1881. Bidr. till Finl. off. stat. 1885. Finlands folkmängd den 31 December 1880, andra häftet. Bidr. till Finl. off. stat. 1885. Öfversigt af folkmängdsförändringarne i Finland 1882-1883 Bidr. till Finl. off. stat. 1885. Andesvaga barn i skolåldern i Mars 1883. Bidr till Finl. off. stat. 1885. Statistiska bidrag till belysande af brännvinskonsumtionen i Finland. Bidr. till kännedom af Finlands natur och folk, 40 häftet. 1886. Ett ytterligare inlägg i frågan om Birger Jarls tåg emot Tavasterna. Hist. Arkisto IX. 1886. Les Peuples Finno-Ougriens, i le 25 Anniversaire de la Société statistique de Paris. 1890. Om malthusianismen och dess ställning till befolkningsfrågan. Öfversigt af Finska Vet. Societ. förhandlingar XXXIV. 1894. Asiakirja valaiseva Wiipurin linnan tilaa 17:lla vuosisadalla. Hist Arkisto XIII. 1898. Minnestal öfver vicebibliotekarien professor Sven Gabriel Elmgren. Acta Societatis scientiarum Fennica. Tom. XXIV. 1902. Oikea tie, kirjoittanut Toivo. Broskyr i dagens frågor. Tr. i Stockholm. 1902. Georg Fredrik Tigerstedts landsförräderi. En episod från 1788–1790 års krig. Hist. Arkisto XVII. 1903. Om kyrkoherden Thomas Pachalenius högmålsprocess. Hist. Arkisto XVIII. 1903. Tavastehus slotts öfvergång år 1742. Hist. Arkisto XVIII. 1903. Muutamia mietteitä nykyisestä asemasta. Kirj. Toivo. Tr. i Stockholm. 1903. Yrjö-Koskinen, nekrolog i tidskriften Valvoja. Acta Societ. Scient. Fenn. Tom. XXXII. 1904. Minnestal öfver senatorn, friherre G. Z. Yrjö-Koskinen. 1909. Agathon Meurman, nekrolog i tidskriften Valvoja. Förutom här ofvan nämnda har I. skrifvit en mängd uppsatser till tidningar och tidskrifter. I „Biografinen Nimikirja“ ingå af honon författado 107 lefnadsteckningar. |