SuomiSuomalaisen Kirjallisuuden Seura, 1848 |
Muita painoksia - Näytä kaikki
Yleiset termit ja lausekkeet
afseende allmogen allmänhet antal Attu begagnas björnen blifva blifvit blott boet brukas bäfvern deraf deremot derföre dertill dialecten djuret ehuru ekorren emedan Enare Enari Enontekis Finland finnas Finska Finskan fisk fordna fordom fångas föda följande förra församlingen gifva gång hafva hemman Hiisi honan Huittinen hunden hvarandra hvarföre hvarje hvars hvilka hvilket hvit hålla ibland isynnerhet jemförelse Jämsä Kalevala kallas kapell Keuru Kuusamo kyrkan landet Lapparne Lappmarken Lappska lefver lemna likasom likväl långt Lönnrot Magister mantal Muddais mården Mäntyharju nemligen ning Nyland orter Ost-f Ost-finska Ost-finskan Pargas patan Pyttis Päijänne Quidja Rovaniemi räfven Satakunta sednare sjelfva skog socken socknar Sodankylä sommaren språket stundom ställen större Sysilax sålunda Sällskapet Torneå trakter Uleåborgs Uleåborgs län ungar utgöra Utsjoki vanligen Vannais vargen vattnet vestra vexa vintern West-f Wiborgs län Åbo län året årligen åter äfven äfvensom ända ängar öfriga öfver Österbotten östra
Suositut otteet
Sivu 206 - ... en gammal visa, hon sjunges bäst, när man bedrar hvarann. Du himlabarn! hos dig det enda sanna är kainsmärket, inbrändt på din panna. Ett läsligt märke af Guds finger skrifvet Hvi gaf jag förr ej på den skylten akt? Det går en liklukt genom menskolifvet, förgiftar vårens luft och sommarns prakt. Den lukten är ur grafven, det är gifvet; graf muras till, och marmorn ställs på vakt. Men ack ! förruttnelse är lifvets anda, . stängs ej af vakt, är öfverallt till handa.
Sivu 297 - Försök att förklara orsaken till vattnets stigande och fallande, samt derigenom uppkommande strömdrag i Östersjön, af NG Schultén.
Sivu 156 - Och sade till honom: Hvar man sätter först fram det goda vinet, och när de äro vordne druckne, då det som sämre är. Du hafver gömt det goda vinet allt här till. gen: »Moder! inblanda dig icke i mina angelägenheter».
Sivu 102 - Mera förfinade eller, kanske rättare, församrade äro de vid kusterna isynnerhet närmast städerna, men i landets inre delar råder större råhet och naturlighet.
Sivu 56 - Castrén sjetf silger, (vid vederläggandet af hypolheseu om "lappi") ''det vara orimligt, att andra nationer hade lånat ett ord ifrån det Lappska tungomålet för ett så enkett hegrepp, som det ifragavarande''; och fr.igan hlir ohesvarad.
Sivu 70 - Ihland fylldes kåtan, med rök, ihland stocknade etden, och man var i det tjockaste mörker. Det är svårt såväl för lärarn, som harnen, att i sådana omständigheter egna en odetad uppmärksamhet åt hoken.
Sivu 133 - ... och arm flöt strömvis och färgade sanden. Och anden till valhall så englalik flög der lngnet i evighet varar; de lades tillsamman i Skrähhöle hög som än deras aska hevarar.