Biografiskt lexikon öfver namnkunnige svenske män ...F. & G. Beijers förlag, 1852 |
Yleiset termit ja lausekkeet
Akad Akademien arméen Assessor barn BIOGR biographi Biskop blef blifva blifvit blott bref Carl Carl XI Christer deraf derefter deremot derföre dermed derom derpå Derst dervid disputation Domprosten dotter Drotzen dylika död Eckmühl egde ehuru Erik Erik af Wetterstedt Erik Carlsson fader fadren fienden född föröfrigt Gardie General gift gifva Grefve Gustaf Gustaf III gång Götheborg hafva Hist historia huru hvars hvilka hvilket höll isynnerhet jemte Johan kallad Kongl Konungen Kronprinsen Kungen Kyrkoherde Lector lefvande lemnade likväl Lindersköld Lund lyckades lärare lärde Majit Marsken nemligen ning oaktadt Pernau prest Prins Gustaf Prinsen Prof Prosten Præses Rector regeringen Riddarhuset riksdag sedermera sednare sjelf Skand skref Skrifter snart Sthm stift Sällsk särdeles taflor Theol tjenst tvenne Upsala utmärkt utnämndes Vesterås vigtiga voro vän Wandalin Wasa Wetterstedt Wexiö Wingård års åter äfven öfriga öfver
Suositut otteet
Sivu 10 - ... allmogen, god och redlig, tror på presten som på Gud. Jag har derför, men icke för min skull, fruktat de framsteg, presternas tilltagsenhet fått göra, och att de fått bemäktiga sig styret af sina angelägenheter. Jag är likväl tranquilare nu än förr; ty biskopen i Vexiö (Wallquist) har vyer, som gå utom ståndets krets, är för slug att blifva zelot, för vällustig att blifva Tartuffe, och för litet prest att icke lemna ståndet åt vår Herre, om ståndets förmåner hindra...
Sivu 28 - ... Regeringssättet, at stämpelen skulle kunna brukas til hela Regeringens bestridande sedan Konung den samma sig afsagdt, utan tvärtom giordt påminnelse emot den antagne jämförelsen emellan någre visse sakers stämplande och hela styrelsen igenom det Hr. RR sedan han den 15 Dec. til Riksdag samtyckt, har han sig icke ändrat utan dervid förblifvit och således icke deltagit uti den RådsRegerings etablerande som varit å färde.
Sivu 5 - AV. har mildbeten i sina ögon, upprigtigheten i sitt umgängessätt, äran på sina läppar, ehuru äregirigheten i sitt hjerta, likväl utrustad med nog insigter för att veta med blomster täcka de bojor, som bereddes åt fäderneslandet och med nog slughet, för att ej mottaga dem, om ej för den enskilde smidde af guld.
Sivu 9 - W. kastat nätet ut i sin tids theologi, så tålde han dock ej ett vetenskapligt fuskeri af prester inför församlingen, der han visste, att uppbyggelse söktes af det redan i Kyrkan erkända.
Sivu 28 - Rådets fördelning emellan Stockholm och Norrköping, utan tvärtom varit deremot och således icke under Ständernas egne ögon och sammanvaro velat fasta en ifrån Konungen skild Rådkammare.
Sivu 207 - H. W. som ej trodde att en dylik vitter utgjutelse kunde utan betalning komma- in i en Tidning (och i Stockholms Posten måste den, emedan denna Tidning lästes af nAgra vänner som bedt W.
Sivu 27 - RR och med dem varit af olika tankar i de omständigheter som anmärkte blifvit. Denna anförde skilnaden består deri at han icke gått in i den förtydningen af Regeringssättet, at stämpelen skulle kunna brukas til hela Regeringens bestridande sedan Konung den samma sig afsagdt, utan tvärtom giordt påminnelse emot den antagne jämförelsen emellan...
Sivu 29 - Man behöf' de en räknckarl i så borttrasslade affärer och en som kunde godkänna' alla de efterräkningar, som med Sveriges största handelshus gjordes till rikets skada och vanheder samt svenska crediten till ett dödligt sår. 1769 blef han bibehållen och ställde han sig in med Hofvet såsom nu den starkaste sidan. 1771 blef en ny förändring och Walvijks gamla...
Sivu 6 - III, snillearistokrati, och liksom Nordin, lärdomsaristokrati; men han insåg omöjligheten, att vinna i denna nya makt en motvigt mot anornas aristokrati utan tryckfrihet, hvilken han med Höppener ansåg förenlig med envälde — en inskränkning i förståndet, som annars visar sig särdeles ljut) och skarpt hos denne man.
Sivu 9 - ... huru ren den lefnad skulle vara, med hvilken vi inför Guds församling må kunna bevisa, att vi höra Herran till", försäkrande att "Gonsist. hvarken kunde eller Wde tillåta sig bruka någon mildring, som lagarne icke Wna.