Handlingar till Sverges reformations-och kyrkohistoria under Gustaf i. Bd.2, häft 11844 |
Yleiset termit ja lausekkeet
almoge annet atuj befaledt befallning Biscop biude wij bliffua byrd Christelige Closter Datum vt supra effter effter thet effther egin elskelige epter for:ne forbe:de gerne giffue giffuit godh godz Gudh Gudt Gudz Gustaf I:s Bref Gustaff etc Göre Göre witterligit haffue wij haffwe hafwa herre hielp holle Hospitalen hoss huad huar huilken huilkit hurulunde hwar Hwarföre iach idher Jtem komme Konung kwnne käre Landboer lathe leggie medh medt medt thetta mett måge någet opå Ordinarius ossz prebender rette rijkit Riks-Reg Schara schole scriffuelse sielffue sigh siig skee skole slige Swerigis swåre szin szom Szå tess thenne Therföre theris thet thetta wårt tiende tiil tijd tilkenne twå vdij vnder vnne Vpsale vpå vtaff vtan vtij wara warder warit wegna wele wette wij eder Wij Gustaff wilie wille willie wore wort öpne Wår gunst wäl wäll åff ähr äre öpne breff
Suositut otteet
Sivu 137 - Konungen och fäderneslandet samt på böjda knän bönfallit om förskoning från förtjent straff efter strängaste rätt; samt att Domstolen utsett trenne ibland sina ledamöter, Herr Sten Eriksson, Herr Johan Turesson och Magister Georg Norman, att, tillika med tvenne deputerade från den Stockholmska församlingen, en Svensk och en Tysk, begifva sig till Konungen och söka utverka de brottsliges benådning. Sjelfva domen finnes ej i de knapphändiga anteckningarna omnämnd.
Sivu 136 - I:s tid, blifvit upptäckt ett ark, h vilket företer fragmentariska anteckningar, synbarligen gjorda under den ifrågavarande rättegången. De äro skrifna, dels på Svenska språket af en hand, dels på det Tyska af en annan, hvilken sednare, vid jemförelse med autografer af den beryktade v. Pyhy, befunnits vara hans. Ehuru ofullständiga, osammanhängande och, i den Tyska skriften, svårläsliga dessa anteckningar äro, liknande...
Sivu 116 - Vpsale stickt, och hele rigit, wåre thet icke formygit ath j sorgde ther före mett J geffue ock så tilkenne, och begäre, wårt öpne brefF, öffuer hele rigit, ther then menige man sig mygit effter retta skulle, Szå kenne Gud, wij giorde thet ganskes gerne, Men wij wette icke huad tilfelle, wij kwnne haffue ther till, effter thet wij nw, vdij någer år, her i Stocholm, ock tileffuentijrs aunerstedz flere, haffue w T arit mygit antastad, på predicastolen.
Sivu 191 - Befalningzmän, och alle andre som för wåre skuld wele och skole göre och late, att the wethe sig her effther rätte.
Sivu 241 - Men tryckiaren sägher at slicht prent löser sigh icke, Ty til thet sidsta Almanach giorde han sielff förlaghet, såsom han ock sielff lät thet förswenska och tryckia, förr än iagh viste (så til säyande) någhot ther aff, doch (effter som iagh -menar) medh her Conradz samtyckie...
Sivu 132 - Fyra hufvvud artickler på hwilcke wår andelige kyrckes ordinantz är rättat och stält, som ähr, Um lärdomen, um the Ceremonier, eller tijdegerds wijs, um Scholer och Universiteter um the fattiges försörgning och underholdning, um desse articlers förrde bräck och feel skall ther blifwa hört, berådslagit, ock förmiddelst gudz Nåde bettret.
Sivu 241 - Teslikes tycker migh ock så at j thesse practiker är mera förvitiskt än nyttigt, Almanach wore wel nyttigh Men tryckiaren sägher at slicht prent löser sigh icke, Ty til thet sidsta Almanach giorde han sielff förlaghet, såsom han ock sielff lät thet förswenska och tryckia...
Sivu 54 - ... stad säija: Lofwat och ährat ware gud, som oss så wähl spisat hafwer, och gud ware med dem som der til hulpit hafwa. 41. Skola de fattige en reso hwar dag när dem tilsäijes, bedia för frijd och nåde, och för Öfwerheten. 42. Skal en tafla hängia i siukstugun, som Budorden, fader w år, Tron, Benedicite och gratias, på Swenska, står skrifwit uppå, ät det altijd må läsas uppå för de fattige, så att de det lära kunna.
Sivu 193 - Konung, och så hans effterkommande effter honom, hwar effter annan. Bod hans nåde rijket up för den otrohet skull, som skiedde emot Hans Nåde af the Smålänningar och utaf andre Hans Nådes uudersåtare.
Sivu 136 - ... försök att tyda dessa anteckningar synes vid första påseendet fullkomligt fruktlöst. Järta1 ger efter som det tycks ett grundligt studium av papperen följande utlåtande: »Ehuru ofullständiga, osammanhängande och, i den Tyska skriften, svårläsliga dessa anteckningar äro, liknande ett memorialprotocoll, kan man dock af dem inhemta, att Olaus Petri i början förnekat den brottslighet, hvarföre han anklagades; att den gamle Laurentius...