Chronologiska förteckningar och anteckningar öfver Finska Universitetets fordna procancellerer samt öfver faculteternas medlemmar och adjuncter, från Universitetets stiftelse inemot dess andra sekularårWasenius, 1836 - 347 sivua |
Muita painoksia - Näytä kaikki
Yleiset termit ja lausekkeet
Adjunct adlad Alanus allmänna Anders Anders Johan Lagus Aprill befordrades Bibliothekarie Biskop blef Student blifvit blott Bonsdorff Borgå Cancelleren Carl Christina Consistorium dâmera deraf derefter derjemte derstädes disputationer Docens Doctor dotter erhöll Extra Ord Fadren Febr feck Finland Finska Finska nationen Flachsenius fullmakt föddes förordnades förtjenst Gabriel gift Grefve Gyllenstolpe Haartman hafva Henrik Herman Ross hvars hvilka hvilket ingeck isynnerhet Jakob Jakob Flachsenius Jakob Gadolin Jakob Haartman jemte jemväl Johan Jonas Fahlenius Juni Juslenius Kongl Konglig fullmakt Kyrkoherden ledamot Linguarum litterära Magister Mars modren Nils Olof Wexionius Pastorat Petræus Petter Philos Porthan Prof Professionen Professor Professorn promoverades Prosten Regeringen Rothovius Secreterare sedermera sednare Sept sjelf Sonen blef Stift Student i Åbo Terserus Theol Theologie Theologiska tillika tjenst Universitetet Upsala utgifna utnämndes vetenskap vigtiga voro Wallenius Åbo Akademi Åbo HofRätt Åbo Stift Åbo Universitet året derpå äfven äfvensom äktenskap öfver öfverhufvud
Suositut otteet
Sivu 197 - Som ur sin säng solblomman hufvud lyfter Och natt och dag sig vänder åt sin sol: Som agn och strå med längtan eftersträfva Att hinna till en fager berensten: Så måst' ock jag i stadig oro sväfva, Till dess jag får min Iris se igen.
Sivu 337 - Hon har charakter af Idyllen i detta ords ursprungliga betydelse, är en bild, en afsöndrad framställning af den Finska landtmannens lif, hans sinnelag och föreställningar, eller hellre icke bild, icke diktning, utan originalet sjelft i dess ädlaste renhet och sannaste uttryck, stundom öfvergående till en parodi, som motväger blotta naturligheten och upphäfver dess ensidighet.
Sivu 340 - I bekymmer om lifvets behov, förslöades hon dock icke för tillfogat våld. Men hon vann för sig sjelf blott odlingens seger. Hos henne väcktes aningen och känslan af en fredlig verksamhets höga betydelse.»4 Mot denna bakgrund är den trosförklaring som Snellman lägger fram i brevet till Cygnaeus knappast resultatet...
Sivu 337 - Versen orimmad, men deremot i början allitererad, har en långsam takt, hvars stilla vaggniug liksom insöfver de jordiska bekymren samt tryckande omsorgerna, jemte det fantasins gyllene drömmar framkallas. Kort, och sammansluten såsom rosen i sin knopp , har hvarje ven sin förklaring genom ett sådant slags förnyelse eller upprepning, som äfven förekommer i den orientaliska poesin och kallats parallelism, en ny blomsterstängel, uppspirande vid sidan af den förra.
Sivu 328 - ... som är det egentligen ursprungliga, först genom det speciela och härledda vinner erkännande» .2 Tengström ser att den vetenskapliga bildningen i detta avseende väsentligen hänför sig till nationens eget liv, växer fram ur det och dess behov. Han beskriver situationen med hegelska termer: »Blott der samhället inom sig är organiskt utveckladt i mindre, af sig sjelfva inom sina kretsar likaledes bestämda samfund, och der sålunda det...
Sivu 269 - Homeriska poesin, började, under inflytelsen af en osynlig gemensam ande, jemväl, på sitt håll, Porthan fästa uppmärksamhet vid den inhemska Finska nationala skaldekonsten och språket, i sammanhang hvarmed sedermera jemväl nationens hä) der blefvo föremål för hans undersökningar.
Sivu 232 - Hassel en vältalighet, som förhöjde hans akademiska föredrag. Ofta och varmt skall han erinrat om Romerska Litteraturens nära förvandtskap med den Grekiska, hvari Lan ejelf skall ägt en ovanlig insigt.
Sivu 328 - Allmän bildning upphlomstra, eller vinna anseende, ty blott der kan hon få omedelbar offentlig betydenhet. Men hvarken Corporationer, eller ens Staten eller Regeringen förmå framkalla och uppdraga denna .bildning, om icke inom nationen i sin helhet ett behof deraf sjelfmant vaknat. Utan inneburet anlag och ansatts förvärfvas hon icke, utan egen inre utveckling...
Sivu 319 - Inledning till en Grundteckning af läran om den absoluta friheten vid sin öfvergång till ändlighet i viljan under olika skaplynnen, framträdande såsom Rätt, l — 3, 1827.
Sivu 335 - ... i stöd af sitt omisskänliga , rådande äkta nationala tycke berättigade att gälla såsom prof af ett tidigare hos nationen gängse skaldskap, och kunna till sin uppkomst alldeles icke förklaras ur inflytelsen af en senare bildning.