SuomiSuomalaisen Kirjallisuuden Seura, 1846 |
Muita painoksia - Näytä kaikki
Yleiset termit ja lausekkeet
Acad Academie-hemman Academiens Canceller Academiske afkastning artikulationen artikuleras aspirationen blef blifva blifvit Bref Consistorium Academicum D:r Silfv:nt deraf deremot derföre derigenom derom dertill Ehstland emellan Faculteten Finland Finska flexionsformerna följande föregående Förordn Gardie gifva gång hafva Hemman huru hvaraf hvarandra hvars hvilka hvilket Idensalmi Ilomantz Januarii jemväl Julii Junii Juojärvi Kaavi kapell Karelen Karelska kasus Kesälax Kexholm Kongl konsonant konsonantljud kornet korntal Kuopio län landet lemnar Leppävirta Libelitz likväl ljud ljudform långt länet lön Maji Majit Martii Medicinæ mediæ modifikation måge Nilsiä ning nominer norra Savolax Nåder Observationer åren Octob Orivesi Philosophiæ phonetiska Pielavesi Pontus Profession Professoren qualitet quantitet Rautalampi Rector rotstafvelsen Ryssland Rågen Saima Savolax sedermera sednare sjelfva sjö skillnad socken språk språket stafvelsen stammen Stat sålunda Tohmajärvi tonhöjden tunneland tunnor tvenne Uusi kaivando Varkaus verst vokal vokalljud vokalljudet Åbo årligen åter äfven äfvensom öfriga öfver دو
Suositut otteet
Sivu 5 - Denna del af landet bestod fordom af tvenne, efter häfdatecknares vittneshörd, icke obetydliga handelsmakter: den Permska i norr och den redan nämnda Bulgariska i söder. Till den förra hörde idel Finska folk, af så väl den Permska, som den Karelska stammen. Den sednare innefattade utom Bulgarer, hvilkas härkomst ännu är outredd, samtliga de Finska stammarne vid Wolga.
Sivu 5 - Finska stammen hörande grenar. Till den Finska befolkningen vid Wolga sluter sig i norr den Permska stammen, hvars sydligaste gren utgöres af Wotjakerne. Deras nordliga stamförvandter äro Permier och Syrjäner — tvenne grenar, hvilka rätteligen kanske borde betraktas såsom en enda, emedan de håde till språk och seder äro från hvarandra oskiljaktiga.
Sivu 2 - VVolga-flodlandet, fmnas här ännu behyggare af tre folkstammar, hvilka tid efter annan varit de berrskande, neml. den Finska, den Tatariska och den Slaviska stammen. För det närvarande utgöra Ryssarne den största och Tatarerne den minsta delen af landets befolkning. Vid sednaste revision uppgafs i Kasanska Guvernementet antalet af Ryssar till 504,930, af Tatarer till 130,470 och af de Finska stammarne inalles till 356,191.
Sivu 185 - ... den beträdt sin folkvandring. Till de redan anförda skälen för Finnarnes utgång ifrån Altaj kommer ännu deras obestridliga förvandtskap med Tatarerne eller rättare: Turkarne, h vilka ännu i dag utgöra ett af hufvudfolken vid Altaj och enligt Klaproth hört till dess urinnevånare.
Sivu 184 - Genom den sålunda vunna insigt om stammens enbcl och dess verldsliistoriska behjdelse har forskningen visserligen ernått ett stort och vigtigt resultat, men den kan ännu icke stadna vid detta resultat. Hvem inser ej, att en folkstam, ställd på Urals ödsliga klippor, vore den inom sig alldrig så eoneentrerad, likväl står afskilld ifrån bela den öfriga menskligbeten.
Sivu 226 - Savolax och Karelen förmånligt resultat. Vi äro också öfvertygade att några allmänna laster icke här mer än annorstädes äro rådande, ja att trakter i Finland finnas, emot hvilka nämnda landskaper äro den paradisiska oskuldens.
Sivu 1 - De uräldsta innevånare i denna nejd voro Bulgarerne — ett folk, som ej lemnat efter sig andra minnen än grafvårdar och ruiner af förstörda städer, ehuru de efter allt utseende varit i besittning af en aktningsvärd cultur och för öfrigt af den allrastörsta betydelse i Rysslands äldre bistoria.
Sivu 8 - En annan omständigbet är likaså vigtig i frågan om de Finska folkslagens benämningar. Likasom Samojeder och många andra vilda folkslag hafva äfven de Finska stammarne ursprungligen betecknat sig med den allmänna benämningen af människor.
Sivu 2 - ännu talrika grenar af nämnda stam förefinnas i den nejd, hvarest Bulgarerne fordom spelat sin rol".
Sivu 7 - As-elntj, å. ä. folk af Konda eller Ob; Permierne benämna sig Komy af Kamafloden; Mordwa betyder vi vocis folk vid vattnet; Syrjäner, Mokschaner, Petscherer mm äro idel benämningar, tagna af vattudrag.