Berättelser ur svenska historien, Niteet 1–2

Etukansi
[Tryckt hos] L.J.Hjerta, 1846
 

Mitä ihmiset sanovat - Kirjoita arvostelu

Yhtään arvostelua ei löytynyt.

Esimerkkisivuja

Sisältö

Muita painoksia - Näytä kaikki

Yleiset termit ja lausekkeet

Suositut otteet

Sivu 47 - Siglunaboarna inneslutit mycket guld och silfver uti en stock, och kastat den uti Mälaren, i den akt och mening, att sätta sig neder och anlägga en ny stad, der denna stock dref till strands.
Sivu 210 - De voro, sade han icke hans rätte domare. Han ville bevisa sin oskuld inför den heliga fadren i Rom, som anförtrott hnnom både del andeliga och verldsliga svärdet, hvarmed han läkt bibehålla den trohet, de svurit det danska konungahuset.
Sivu 9 - När konung Inge förnam detta, började han att samla sig en krigshär, hvilket dock gick ganska långsamt.
Sivu 63 - Ofvervunnen fiende,, eller om det skulle gå honom annorlunda. Derpå red han oförfärad fram mot fienden och sände en tolk dit med den utmaning, att den svenske riddaren vore färdig, alt strida med den tappraste bland Ryssarna om lif, gods och frihet.
Sivu 232 - Danskarna voro drifna på flykten, skingrade sig bönderna för att plundra, och endast en mindre hop förföljde fienden.
Sivu 82 - Då drömde han en natt, att öster öfver hafvet flög en stor drake, hvars färg var som guld, och gnistor flögo af honom, som ur en smedjeugn, så alt det lyste på hiimuc') D.
Sivu 180 - Sverige, så stan i dag fasta med mig och viken icke ifrån hvarandra. Jag skall göra hvad jag förmår. Ingalunda skall jag frukta för konungen, hans danskar och drabanter, utan gladeligen våga lif och blod och allt, hvad jag har, j denna fejden. Viljen j alla. göra på samma sätt, så lyften upp edra händer. — Det viljom vi med Guds hjelp göra...
Sivu 5 - Lade vid den allmänna och enskilda undervisningen, blifva så mycket mera användbart, som en hittills med skäl öfverklagad brist på läroböcker i fäderneslandets historia, af/>assade efter den spädare barndomens fattningsförmåga, deriffcnom blifvit undanröjd.
Sivu 180 - I Guds namn farom vi, Hans nåd begärom vi! Nu dragom vi till Stockholms by, Gud gifve Konung Christian ej ville bortfly!
Sivu 230 - Till de inhemska herrarna skref hon de ömmaste och allvarligaste bref, förmanande dem till enighet, mod och beslutsamhet, och framför allt bad hon dem välja en tapper och dugtig herre till riksföreståndare.

Kirjaluettelon tiedot