Svenska folk-visor från forntiden, saml. och utg. af E.G. Geijer och A.A. Afzelius. 3 deler, Osa 2 |
Muita painoksia - Näytä kaikki
Yleiset termit ja lausekkeet
Bruden Drottningen dårar så mången Fader fager som Tofva Fagert är ärligen Florens bär sorgen fröjden eder fäller hon ljudet förgyllande gifva gifvit migh orloff Gud trösta Gud vet sorgen gullkrona gullringar gångar görs mig lång haar gifvit migh hafver Herr Bryning Herr Esbjörn Herr Heimer Herr Peder Herr Stig Jonson herre haar gifvit Hilla lilla Hjalmer i sadelen hjerta honn hör jagh klaga mina sorger Konungens frilla kär kärleken dårar lekte gulltärning lilla Båtsman linden gröna Liten Kerstin löndeliger stig lönndom mjöd månde nå nå nå Riddar Olle Ridder Olof riden ock rödaste gull sade den Jungfrun seglar arlig Sissa lilla sjelf skiner öfver Enen små Solen skiner öfver sorg bär sorgen fördrifva sorgen är tung spelte gulltärning stoltan Adeluds Swenske män thenn thet thett tjent Tofva lilla Tofva var Konungens Törkel Tråndason Ung Hillerström unga Konung Eric ungersven uppå Vallevan vånn vårt stall örter
Suositut otteet
Sivu 237 - Och älskat har min själ. Jag fattade honom med gamman , Och förde honom med mig fram , Uti min Moders kammar , Och vill ej släppa. han. Min vä,n är rader och hviter , Utkorad hland tusende tal.
Sivu 118 - Ack! ve och olycka är det mig kommen på, Jag älskar den så högt, som jag icke kan få, Och hon vet ej deraf; Dock kanske, visste hon det, Det blef visst min förtret.» 12. »Hvad skulle hon väl akta en främmad riddarson? Väl annat, än att honom gifva döden till lön? Dock jag det hellre såg', Att dö i morgon dag, Än lefva utan behag.
Sivu 41 - Ditt halfva kungarike det får jag hur jag kan; Men jag vill ha den jungfrun, jag med gulltärning vann.
Sivu 64 - ... Himmels tron Nu är min död för handen. > 9. De förde honom på platsen ut — På platsen ut På stegan månde han stiga; Han bad ock då den mästerman • Den mästerman — Att han skulle få litet lefva. IO. Mästaren sade: »cj längre nu — Ej längre nu — Ty du aktar mig svika; -•Ty gif mig hit en silkesduk — En silkesduk — Jag vill din ögon tillbinda.» 11. Han sade: »bind min ögon ej till — Ögon ej till — Låt mig först verlden beskåda! Jag ser dock henne aldrig...
Sivu 143 - Ja vånn' det skull' kost' mig det rödaste gull, "Jag följer ," sa' Jon. Och Bruden hon la* sig i sängen allt ned, J varen väl mo' ! Och Jon lade sig sä vackert bredeved, "God afton !" sa' Jon , "Ja vann' det skull' ko- 1' mig det rödast* gull i "Jag följer ,
Sivu 234 - Där sitter den, som hafver gjort hor, 'Sitter i helfvete , svart som en jord. Gud finnes väl under tiden. "Där sitter den, som aldrig tagit råd , ''Sitter uti helfvete. , men aldrig får han n&d.
Sivu 257 - Det förde han i sina händer. Hans Baner var hvitt , hans Kors var rödt Det förde han i sina händer , Hans harnesk det sken alt som en sol , Ty Jungfrun honom ej kände.
Sivu 259 - Bodö Konungen taga vid Christi tro , Eller staden hlir all öde. Gjerna tager jag vid Christi tro , Och dertil alt mitt rike , Och jag gifver eder min kära Dotter , Kunde hon vara eder like.
Sivu 142 - 'Ja vånn' det skull' kost* mig det rödaste gull; "Jag Följer,*' sa' Jon. Och Bruden hon går sig i Kyrkan allt in i J varen väl mo' ! Med rödan gullkrona och bleknande liinn , "åtå på dej !" sa
Sivu 92 - Och vakta min käraste för mig.» 35 De vinda upp deras silkes segel Under deras förgylda rå. Då seglade de till Island, Med mindre än månader två. 36 De vinda upp deras silkes segel, I dem blåste väder och vind; Allt satt Torkel Tråndason, Med hand under hvitan kind.