Samlingar för Nordens fornälskare: innehållande inskrifter, figurer, ruiner, verktyg, ho̊gar och stensåttnigar i Sverige och Norrige, med plancher, På Archäologiska sällskapets kostnad och förlag, Nide 3Tryckte hos F. B. Nestius, 1830 |
Muita painoksia - Näytä kaikki
Yleiset termit ja lausekkeet
Adelsö Adelsö Kyrka aflång afseende alnar alnar hög alnar lång alnars Antiqviteter Bautastens Bautil Birka Biskopp Björkö Björn Björn Järnsidas Björn på Håga blef blifvit Bolmsö Brahe Christna Danska dylik däraf emellan Erik finnes flere fordna fordom fornlämningar fotkädja fått förmodligen gamla ganska gifva Gilbertel Gottland graf grafven grifter Grimhilds Gyllental gång gården gärde hafva hvaraf hvarest hvarföre hvarje hvars hvil hvilka hvilket Hwen Håkan Ring inskrift jorden jämför kallas Konung Kumlaby kummelgråttor Kyrka Kyrkan kåppar likasom likväl Litt loca Lund lär läser minnesmärken Munkstyl märken märkvärdighet namn Norrige Norrska nämde Odens offeraltare offerhögar Olof reste stenar Ruiner runor Runskrift Runsten Runstenar sednare Sigtuna sjelf Skåne slag slagfällt Slott Småland Smålands stenar socken staden stenrör stensättning stundom ställe stället teckning Thor Tingshög tingsställe tyckes uppgifter Uppland Upsala utmärkt visar voro våra Wisingsborg Wisingsö Worm Wästergötland äfven äfvensom ätthäll ätthögar öfrige öfver Öland östra
Suositut otteet
Sivu 116 - Rufra är ett nytt fruntimmersnamn och betyder den lurfviga af rufmn lurfvig. Rubir lär vara detsamma som Isländarnes rubbungr storlâtig. Tjarga är en sköld, samma ord, som pâ stenen heter tjurga. Det var väl vanligt, att vare förfäder i ätthögarne med de dödas aska begrofvo deras vapen, men att omtala desse vapen pâ runstenen är ovanligt. Teckningarne af alle de nämde Smaländske Runstenar äro mig benaget med dríade af Majoren och Riddaren Ennes.
Sivu 17 - Nära derunder fanns en kupig sköld af ,8 järn, hvaromkring klingan af ett svärd var böjd i en cirkel. Vidare fanns dar en lerurna af 7 turns diamer i form af Fig. 119» en stridsyxa, en spjutspets, en dolk eller knif, en brynsten och manga skeppsnaglar eller grofva spik med dubbla hufvud, bettet till ett stört betsei, allt af järn, samt âtskillige stycken och beslag dels af kâppar, dels af järn. Här har sâledes nâgon ganska betydlig krigare blifvit jordad.
Sivu 113 - Det hela har dock hittills varit alldeles oläsbart. Äfven sag han i Sibérien ovaler, kringsatte med dels huggen, dels ohuggen sten, samt vid hvarje ända en högre rest sten, i likhet med vâra envigesplatser och vâra skeppsgrifter. Desse högre reste stenar visar han Tab. XI, Litt. А, В, С, D, och ser man pâ den forste en människobild och ett djur med stora hörn, pâ den andre...
Sivu 89 - Skade haft en viss svarighet att tiga vet manej, men skadi betyder pratsam och därföre äfven en skata. Flere andre att förtiga, hade de redan omtalte Jotiske Kämpar pâ Bolmsö Nordgötiske namn. Man skulle väl kunna invalida, att alle desse künde förut haft Finska namn, men att Asarne, da de kommit i bekantskap med dem, kallat dem efter de egenskaper de funnil dem äga.
Sivu 139 - Visserligen fulltyga dylika gissningar lust for forskning och aning om den fördel del künde medföra att adagalägga nâgot nytt, jämte nâgon kännedom af Österländerne. Men med Antiqviteter i allmänhet, och särdeles med de Nordiske, forhaller det sig sä, att ju mera enkelt och oinveckladt man kan förklara dem, desto närmare är man sanningen. Ja, till och med hvad de Klassiske och vida berycktade Egyptiske Hieroglyfer vidkommer; sä bar det i nyare tider blifvit tydligcn bevisdt, att...
Sivu 41 - Unni dog äfven dar âr 986, och hans hufvud blef fördt till S:t Petri Kyrka i Bremen, men den öfriga kroppen blef begrafven i Björkö. Adam. Brem. säger sig hafva fâtt veta af Danska Konungen Sven (Estridsson) , att da Unni kom, regerade i Sverige (ßjörkö) en Konung Ring med sina söner Erik och Emund, och att Rings företrädare voro Anund, Björn och Olof. Här fâ vi igen 6 af Dalins och Langebeks Björkö-Konungar. Slutligen förordnas till Biskopp i Sverige en Dansk Adelsman, Odinkar...
Sivu 40 - Härefter fingo de ett ovanligt mod, och stârmade âter till staden, som genast kapitulerade, underkastade sig Svenska väldet och gâfvo sina besegrare en half mark silfver af hvarje mantal i staden och dessutom allt det guild och alla vapen, som de tagit ifrân Danskarne. De yngre Svenskar ville plundra, men Olof och befälet hindrade det, man gaf stadens...
Sivu 12 - Manga fynd hafva äfven sedan kommit i dagen, sâsommynt, arbeten af guld, silfver, kâppar och kristall, brynstenar, flintor af flere former, proberstenar , stycken af svärd, spjut och pilar mm, men i synnerhet en mängd dels arbetadt, dels oarbetadt bernsten. Det är icke sä länge sedan man ännu allmänt bar pâ kroppen arbeten af bernsten, dels till prydnad och dels likasom en Talisman till hälsans bevarande, och igenfinner »4 man delta bruk ännu till en del bland allmogen.
Sivu 89 - Fimiar eller Ur-göter, och det är härom, som olika meningar eller rättare gissningar kunna äga rum. Danske Kammarherren och Häfdetecknaren PF Suhm, som användt en stör del af sin lifstid och förmögenhet till fördel för undersökningar i Nordiska Historien, kom till det résultat, att Joterne voro Ur-göter. Vâr Lagerbring höll dem däremot for Finnar.
Sivu 117 - Wästergötland , Laske Härad, Larf. Da jag aftecknade denne sten 1818 var den inmurad uti foten af kyrkomuren, sä att inskriften icke syntes fullständigt. Utom muren sag man desse ord: stin disi aftir Julin sun. Man ser sâledes, till minne af hvilken stenen är satt, och dessutom kan anmärkas den i Wästergötland ofta förekommande variation af runan sun.