SuomiSuomalaisen Kirjallisuuden Seura, 1857 |
Muita painoksia - Näytä kaikki
Yleiset termit ja lausekkeet
aivan antaa arma asti blifvit blott brudgum Castrén deraf derföre eikä esim että Finland Finska fogel fordna fåle gifva goda golfvet Goth Grek Gråt gyllne gården hafva hafvet hemmet Hemta Henterikki hufvud hvarje hvila hvilka hvilket hvita Illativens Ilmarinen joka jolla jota jumala jungfrun Kalevala kansan Kapos Kapos händer Karhu kerran kielen kielestä kieli kieltä koko kuin Kunik kylän Lallo Lapp lausui lemnar likpred Litth muuta myös myöten Mågen namnet Ros Nestor niinkuin näin oisin olisi Osset ovat Pohjas Pohjolas Pohjolas värdinna päälle quäda Reval Ruotsin Rurik Rysk Ryssar Ryssland sade sanoa Sanoi Sanskr Seuran siinä siitä sijahan sitä sjelf sjunga sköna släden stugan Suomen Suomi suuri Svear svärfar sång sällsk sällskapets Tatari Toinen Tscheremissi Tschuvaschien tähän tämä tämän tätä ugnen uhria ukko unga jungfru vaan vackra Vanti vaaksan voipi Wareger Wäinämöinen Åbo äfven öfver ölet
Suositut otteet
Sivu 139 - Gubbens käke hvass och benig, Gubbens tunga, skarp som stenen. Svågerns kalla ord, och systerns Spotska kastning med sin nacke. Om en varg i vrån är gubben, Gumman som en björn i stugan, Svågern som en orm på tröskeln, Systern som en spik i dörren; Bör dock samma aktning gifvas, Samma ödmjukhet bevisas, Som i eget hem tillförne, I din egen moders vårdnad, Samma vördnad för den gamle Och för brödren samma aktning. Hör då jungfru hvad jag säger, Hvad den gamla qvinnan talar: Lyss...
Sivu 123 - Flickan suckade, den arma, Drog med suckar efter andan, Sorg i hennes barm sig lade, Tårar fyllde hennes ögon, Sjelf hon talade och sade: 130.
Sivu 123 - Icke är du än en jungfru, Under egen moders vårdnad, Vid din fostrarinnas sköte; Då först vore du en jungfru, När en make hem du följde, Satt din ena fot på tröskeln Och den andra i hans släde ; Då först sköte du i höjden, Blefve du ett hufvud högre.
Sivu 101 - Redan talkkunan var tillredd; När en liten tid förlidit, 520. Icke alltför långt derefter, Stötte ölet i sin tunna, Pöste drycken högt i källarn: »Om den man dock skulle komma, Som mig drucke, som mig tömde, Som en lofsång skulle sjunga, Prisa mig i goda q vaden!
Sivu 71 - Pyci> aus formellen wie aus logischen Sprachgründen zuerst vom finnischen und nicht vom normannischen Munde aus in das slawische Ohr drang, dass das ladogasche Ruossi nur eine geschwächte dialektische Form neben den anderwärts gebräuchlichen und ursprünglicheren Formen Ruohti, Ruotti, Ruotsi und Roots (Roods) ist...
Sivu 173 - Och dess hörn mot ladugården. "Då ifrån mitt hem jag skiljes. Då jag bortgår nu, jag arma. Huru lönar jag min moders 330. Mjölk, och hur min faders godhet, Hur min egen broders kärlek. Hur min ljufva systers ömhet?
Sivu 73 - ... öfter vorkommen. Von ihnen erhielt ein ziemlich langer Küstenstrich ober- und unterhalb Stockholms den Namen „Rödslagen dh Rudergesellschaften," weil er in solche eingetheilt war, so wie derselbe noch heut zu Tage Röslagen im geographischen Sinne genannt wird.
Sivu 73 - Der Verwechselung dieses Griechen mit einem späteren Namensvetter hat Krug ein Ende gemacht. dem Gebrauch derselben haben an einem Theile der schwedischen Ostküste diejenigen in uralter Zeit ihren Namen erhalten, welche die bewaffnete Seemacht des Landes bildeten und in den altschwedischen Gesetzbüchern als die „Rödhsin ( vom Sing: Rödhs)
Sivu 133 - Flicka var ej alls bekymrad, Frukt utaf din moder, sörj ej! Icke till ett kärr du föres, Icke till en bäck du tages...
Sivu 171 - Tiggarn yttrade på muren: uEj du må, du arme brudgum, 270. Följa hustruns håg och sinne, Hustruns håg och hala tunga, Som jag gjort, jag arme gosse! Kött jag köpte, bröd jag köpte, Smör jag köpte, öl jag köpte, Fisk af alla slag jag köpte, Köpte flera sorter sofvel, Öl från hemmets egna trakter, Hvetebröd från fjerran nejder.