Svenska kyrkoreformationens historia, Nide 1Leffler och Sebell, 1851 |
Muita painoksia - Näytä kaikki
Yleiset termit ja lausekkeet
afseende andeliga bekännelse beslut biskop Brask blef blifva blifvit blott bref började deraf derefter deremot derföre derigenom dermed derom derstädes dertill dervid domkapitel domkyrka död ehuru embete emedan Erik erkebiskopen Fecht folket frihet förklarade gifva Guds ord gudstjensten Gustaf Trolle hafva heliga skrift hertigen Hist huru hvarest hvarje hvilka hvilket hålla jemte jesuit kallade Kalvinismen kaniker Karl kloster Klosterlasse konung Gustaf konung Johan Kristi kronan kyrka kyrkoherden kyrkomöte kyrkoordningen Laurentii Laurentius Andreæ Laurentius Petri lemnade likväl Linköping liturgien Lutherska lära magt messa messan Messenius Mr Olof måtte män mötet nattvarden ning nungen Olai Olaus Petri ordinantian papist Petrus Possevin prebenden predika predikan prester presterne presterskapet påfliga påfven påfviska recessen Reform reformationen riket riksdagen riksens råd Riksregistr Romerska kyrkan rätt Sigismund sjelf Skand Skara stadgar stift Strengnäs strid synes Thyselius tjenst Upsala Vadstena verldsliga Vesterås vore voro Wittenberg Åbo åsigter åter äfven öfriga öfver
Suositut otteet
Sivu 25 - Dock hvar de besörja dem med de klerker, som obeqväme äro, manslagare, drinkare eller dem, som icke kunna eller vilja predika Guds ord, kan då konungen någon annan bespörja som beqvämare är, hafve våld drifva den obeqväma ut, och besörja kyrkan med den som beqväm är".
Sivu 144 - måste erkänna thy värr vara sanning", det rikets presterskap vore så illa uppfostradt i skolorna, att ganska få kunde predika Guds ord för folket: någre kunde icke en gång rätt läsa den heliga skrift, ännu mindre förklara den, och för dessa vore det utan tvifvel nyttigt att hafva skriften på eget tungomål: derigenom betoges ock de oförståndiga och halfkunniga tillfället till skriftens förklaring, såsom denna ofta förut i klostren och på andra ställen blif\ it af sådana försökt.
Sivu 73 - ... vara desto bättre, att de vigda äro, utan i den akt, att Guds ord påkallas öfver sådana ting, att de skola varda oss rena och ej komma af oss i något missbruk, så att sådan Guds namns påkallelse sker oss till förbättring och icke tinget, som vigdt varder.
Sivu 116 - Johan, att presterna hvarken i kunskaper eller lefverne rätt motsvarade sitt heliga kall. De läto kyrkorna förfalla, och i synnerhet handterade de nattvarden på ett ovärdigt sätt med otvagna händer, i smutsiga kläder, ofta i ridstöflar och sporrar. Icke sällan utdelade de den heliga måltiden från trätalrikar och ur kalkar af tenn eller ler, under det de vid gästabuden i sina egna hus nyttjade silfverbägare. Hvar och en införde nya kyrkoseder efter eget behag. Konungen...
Sivu 105 - Hertigen svarade undvikande och halft förebrående: "hvad de nya kyrkoseder vidkommer, kunde han det icke så snarligen och lätteligen gilla och inrymma, hafvandes i akt och vördning att han så väl som andra hans syskon uti sin faders testamente så högligen och allvarligen blefve tillrådd och förmanad att vakta sig för menniskors påfunder och bilära"*).
Sivu 80 - ... skrifter samt ej tillåta några meningar, som stredo mot »den sanna och allmänneliga (katolska) kyrkans enstämmiga tro», spridas inom riket; vidare att, enär många falska läror nu uppkommit eller återupptagits, emedan man föraktat eller försummat den äldre kyrkans vittnesbörd om sanningen, pröfva och försvara den rätta läran efter de gamla apostoliska, Nicenska och Athanasianska trosbekännelserna och »den fromma ålderdomens vittnesbörd», och att förmå såväl professorerna...
Sivu 156 - de prebendater här i byn och munkar, huru de förföra honom och säga, att han kommer ny tro i landet, efter han vill förtaga dem deras girighet, att de ej skulle slå så mycket under sig undan kronan och ridderskapet, som i en lång tid skett är».
Sivu 7 - Mot beskyllningen, att konungen ville, det inga prester skulle vara i landet, svarade konungen, att äfven detta vore en skändlig lögn. Konungen aktade dö som en kristen man, och visste väl, att man ej kunde vara förutan lärare och kyrkoprester, som förkunnade Guds ord osv...
Sivu 14 - Benedieti d. 3 sept. 1524:") *Vi sägom stort af riksens frihet, och vetom dock icke hvar hon finnes igen, medan kyrkan och ridderskapet i andra riken, som arfriken äro, ej allenast njuta sina gamla friheter, utan hafva mycket större, än vi här någon tid fingo.
Sivu 144 - Tiden vore sådan, att i anseende till de många tvisterna om de guddomliga skrifterna, det vore nödigt att framlägga dessa skrifter öppna och tydliga inför hela kristna församlingen, på det fromme och lärde kristne måtte kunna gifva ett bestämdt omdöme för att stilla denna oenighet. Dessutom hade konungen med smärta förnummit, "hvad...