Sivut kuvina
PDF
ePub

erhöllo den oförmodade underrättelsen, att hans liv hade lyktats. En tid därefter följde vi hans stoft till dess viloplats i fosterjorden.

Det återstår nu att i korthet karakterisera hans forskaregärning.

Schultén intresserade sig för framställning av nya oorganiska föreningar, främst sådana, vilka förekomma som mineral i naturen eller genom isomofi eller sammansättning stå i relation till dem. Impulsen härtill mottog han under sina studieår i Paris och fortsatte sedan på den inslagna vägen. Under docenttiden i Helsingfors utvecklade och förbättrade han allt jämt sina metoder och hann i synnerhet mycket långt i konsten att få svårlösliga mineral, såsom exempelvis baryt, malakit m. fl. att bilda kristaller ur lösningar.

Medan Schultén arbetade i denna riktning hade forskningen angående mineralens bildning trätt i ett alldeles nytt skede. Å ena sidan hade man tack vare tekniska framsteg erhållit hittils okända möjligheter att göra synteser vid mycket höga temperaturer och höga tryck. Å andra sidan hade man i tillämpningar av fasreglerna, jämviktslagarna och andra erfarenheter från den fysikaliska kemiens område funnit förklaringen till flere processer vid mineralens bildning och kunde utgående från dessa lagar arbeta mera målmedvetet än förut och i samma riktning som naturen själv. Även Schultén önskade pröva dessa nya medel, såsom han anförde i sin till ansökan om det Rosenbergska stipendiet bifogade reseplan. Men han gjorde det icke – varför, låter sig ej utröna, utan bedrev i stället även i Paris undersökningar enligt sina egna metoder, och är väl den som hunnit längst i mineralsynteser på våta vägen vid jämförelsevis låga temperaturer och för det mesta vid vanligt tryck. Icke mindre än 47 olika mineral hava av honom reproducerats och därutöver ett ungefär lika stort antal märkligare oorganiska föreningar framställts.

Hans redogörelser för de talrika synteserna äro alltid mycket koncentrerade och för det mesta affattade enligt samma mall, nämligen: „Om man förfar så eller så, erhålles den eller den substansen. Denna har den eller den sammansättningen, de och de fysikaliska och kristallografiska egenskagerna och är identisk med det eller det mineralet. Aldrig en inledande upplysning om att undersökningen företagits för att pröva eller bestyrka någon teori eller hypotes om mineralets sammansättning och bildning. Ej heller någon avslutande konklusion om det gjorda arbetets betydelse för kemien och mineralogien. Schultén menade, att det utan alla inledande fraser var klart, att hans avsikt just varit att framställa det ifrågavarande mineralet eller påvisa den erhållan oorganiska substansens existens och bildningsmöjligheter, och att slutledningarna gåvo sig själva utan överord.

Hans uppsatser giva därför ingen direkt upplysning om den idékrets, ur vilken impulsen till arbetet utgått. Man kunde t. 0. m. vid en flyktig blick på hans vetenskapliga produktion få intryck av att den består av en mängd från varandra fristående redogörelser för resultat, nyckfullt tillkomna under ett trevande experimenterande. Men så är långt ifrån fallet. Somliga av de av Schultén framställda mineralen, såsom analcimen, äro visserligen funna vid sökande efter andra, men i dessa fall visste Schultén att kritiskt utnyttja vad slumpen givit. De flesta av hans synteser höra emellertid ej till denna art, utan äro avsiktliga och stå i systematiskt samband med varandra. Så behandlar en grupp av undersökningar, framställningen och egenskaper hos mycket svårlösta oxider och hydroxider. Ett tjugutal av hans uppsatser behandla den kemiska framställningen och egenskaperna hos olika slag av fosfater och arseniater, bland dem ett tiotal, som äro identiska med naturliga mineral. Dessa föreningar hava intresserat honom ända från år 1883, då den första syntesen av sådana offentliggjordes, till hans död. Slutligen ser man, att isynnerhet dubbelsalter och komplexa salter voro föremål för hans undersökningar och frestade honom till efterbildning av flere mineral av denna art. Hit höra publikationerna om apatit, vanadinit och de med de naturliga apatiterna isomorfa barium-, strontiumoch cadmiumföreningarna, om kainit och karnallit och motsvarande jodsalter, och de talrika avhandlingarna om synteser av blyets oxiklorider, sulfokarbonater 0. s. v., undersökningar, på grund av vilka Lacroix inbjöd Schultén till ett dock endast påbörjat samarbete vid undersökningen av blymineralen från Laurion. Hit höra slutligen hans synteser av boronatrocalcit och darapskit samt framställningen av gaylussit, hanksit och northupit ur gemensam lösning.

Betydelsen av dessa arbeten har genom nya undersökningar över bildningen av komplexa föreningar ur sammansatta system i lösningar vid alla olika temperaturer och i alla olika proprotioner så tillvida redurerats, att flere

de Schultén gjorda synteserna äro specialfall under de allmänna regler man nu finner för sådana föreningars kristallisations- och existensgebit, men de av honom utförda synteserna ega dock bestående värde för det första emedan de i många fall giva antydningar om de geologiska villkor, under vilka sådana mineral kunna uppkomma, och för det andra emedan Schulténs synteser giva tillförlitliga anvisningarna om metoderna, att erhålla dessa mineral i kemiskt ren form samt exakta identifieringarna av de syntetiska produkterna med de naturliga mineralen. De naturliga mineralen äro nämligen sällan kemiskt rena motsvarigheter till de formler vi uppställa för dem. De innehålla mer eller mindre tillfälliga inblandningar i form av fasta lösningar, isomorfa

av

av

föreningar eller i annan form, och först genom att lämna dem åsido kunna vi uppställa den typiska kvantitativa formeln. Ett av de bästa bevisen för det berättigande i ett sådant förfarande blir då tydligen syntesen av en produkt enligt mineralets formel och påvisandet att densamma är till sina kristallografiska och fysikaliska egenskaper identisk med det motsvarande naturliga mineralet. Och har man sådana konstgjorda kemiskt rena mineral, så bliva bestämningarna av deras egenskaper så att säga standardvärden. I dessa omständigheter ligger betydelsen av Schulténs forskargärning.

Med hans namn är icke någon teori eller ny idé förbunden. Men slå vi upp en handbok i mineralkemi, mineralogi eller kemisk kristallografi, möta vi detsamma icke på en eller två, utan på många sidor jämte hans talrika vederhäftiga och för vidare forskning så viktiga och nyttiga uppgifter.

Aug. af Schultén har utgivit följande arbeten i tryck:

1. Syntes av analcim och några dermed sammanhängande undersökningar. Akademisk dis

putation. Helsingfors 1881. 2. Reproduction artificielle de l'analcime; C. r. 1880. 3. Reproduction artificielle de l'analcime, deuxième note; C. r. och Bull. Soc. Min. 1882. 4. Sur la production artificielle d'un silicate hydraté cristallisé; C. r. och Bull. Soc. Min. 1882. 5. Sur les orthophosphates doubles de baryum et de potassium, de baryum et de sodium;

C. r. et Bull. Soc. Chim. 1883. 6. Sur la production de l'orthopohosphate neutre d'aluminium cristallisé; C. r. 1884. 7. Sur la production d'un nouveau phosphate de magnésium cristallisé et de l'arséniate

correspondant; C. r. 1885. 8. Reproduction artificielle de la strengite; C. r. 1885. 9. Sur la production de l'hydrate de magnésium cristallisé (brucite artificielle) et de l'hyd

rate de cadmium cristallisé; C. r. 1885. 10. Sur la production du carbonate double d'argent et de potassium; C. r. 1887. 11. Note sur la reproduction artificielle de la pyrochroïte (hydrate manganeux cristallisé) C.

r. och Bull. Soc. Min, 1887. 12. Action du carbonate de calcium sur les chlorure et bromure de cadınium; C. r. 1888. 13. Sur la production des sulfates anhydres cristallisés de cadmium et de zinc (zincosite arti

ficielle); C. r. 1888. 14. Recherches sur les phosphates et les arséniates de cadmium; Bull Soc. Chin. 1889. 15. Sur la production du phosphate neutre de lithium cristallisé et de l'arséniate correspon

dant; Bull. Soc. Chim. 1889. 16. Reproduction artificielle de la molybdénite; Bull. Soc. Min. 1889. 17. Sur la production des hydrates cobalteux et ferreux cristallisés; C. r. 1889. 18.

Essais de production de phosphates et arséniates chlorés de zinc; Bull. Soc. Chim. 1889. 19. Sur la reproduction artificielle de la malachite; C. r. 1890. 20. Synthèse de la kaïnite et de la tachhydrite; C. r. 1890. 21. Reproduction artificielle de la malachite par un nouveau procédé; C. r. 1896.

29.

22. Reproduction artificielle de l'hydrargillite; Bull. Soc. Min. 1896. 23. Sur la reproduction artificielle de la darapskite; Bull. Soc. Min. 1896. 24. Production artificielle du chlorocarbonate de sodium et de magnésium; Bull. Soc. Min.

1896. 25. Reproduction artificielle de la pirssonite. Reproduction artificielle simultanée de la nort

hupite, de la gaylussite et de la pirssonite; C. r. 1896. 26. Synthèse de la hanksite; C. r. 1896. 27. Essais de production composés isomorphes avec la kaïnite et d'un composé isomorphe

avec la tachhydrite; Bull. Soc. Chim. 1897. 28. Production des carnallites bromées de potassium et d'ammonium; Bull. Soc. Chim. 1897.

Existe-t-il une chlorure ou une bromure double hydraté de sodium et de magnésium?

Bull. Soc. Chim. 1897. 30. Sur la production artificielle de la laurionite et de composés isomorphes avec celle-ci;

Bull. Soc. Min. 1897. 31. Sur la production artificielle à la température ordinaire de la phosgénite et de la phos

génite bromée; Bull. Soc. Min. 1897. 32. Production artificielle simultanée de la laurionite, de la phosgénite et de la cérussite; Bull.

Soc. Min. 1897. 33. Sur la production des carbonates cristallisés de cadmium et de manganèse (diallogite

artificielle); Bull. Soc. Min. 1897. 34. Reproduction artificielle de la lautarite; Bull. Soc. Min. 1898. 35. Production artificielle de la périclase par un nouveau procédé; Bull. Soc. Min. 1898. 36. Reproduction artificielle de la lanarkite; Bull. Soc. Min. 1898. 37. Sur la production de sels de bismuth cristallisés. Première partie; Bull. Soc. Chim. 1900. 38. Production des carnallites iodées de potassium et d'ammonium; Bull. Soc. Chim. 1900. 39. Sur la production de vanadites de cadmium; Bull. Soc. Chim. 1900. 40. Synthèse de la boronatrocalcite (ulexite); C. r. 1901. 41. Reproduction artificielle de la monétite; Bull. Soc. Min. 1901. 42. Sur la forme cristalline de l'acide molybdique jaune; Bull. Soc. Min. 1903, 43. Sur l'arséniate double d'ammonium et de calcium; Bull, Soc. Min. 1903. 44. Recherches sur le phosphate dicalcique. Reproduction artificielle de la brushite, Repro

duction de la monétite par un nouveau procédé; Bull. Soc. Min. 1903. 45. Recherches sur l’arséniate dicalcique. Reproduction artificielle de la pharmacolite et de

la haidingérite; Bull. Soc. Min. 1903. 46. Recherches sur le phosphate et l'arséniate dimagnésien. Reproduction artificielle de la

newberyite; Bull. Soc. Min. 1903. 47. Recherches sur le phosphate et l'arséniate trimagnésien. Reproduction artificielle de la

bobiersite et de la hoernésite; Bull. Soc. Min. 1903, 48. Reproduction artificielle de l'erythrine, de l'annabergite et de la cabrérite: Bull. Soc. Min.

1903. 49. Reproduction artificielle de la koettigite et de l'adamine; Bull. Soc, Min. 1903.

« EdellinenJatka »