Svenska akademiens handlingar ifrån år ...C.D. Delén och J.G. Forsgren, 1801 |
Muita painoksia - Näytä kaikki
Yleiset termit ja lausekkeet
Akademien allmänna behålla behöfver bibehållas blifva blifvit blott bokſtaf bokſtafven bokstäfver bruk bruket böjningar confonant deraf deremot derföre derifrån derigenom dertill desfa desſa dubbelt ljud emellan Enkelt ljud fagdt famma fitt fjelfva flags fluta fonant fransyska fråga främmande ord fullkomligt fynes fådana ord fåfom fåledes fåſom fäga färſkilta fätt följande fördubbling gifva grammatik grund grundfats hafva huru hvaraf hvari hvilka hvilket härledningar infinitiven kasus konsonant kort latinska lemna lika likafom likväl ljudet långt lätt måſte nant ning nominer nyttja nödvändigt omega omikron ortografien pluralis regel reglor rätta ſamma Schibboleth ſednare ſig ſjelf ſitt ſjelfva ſkall ſkillnad ſkola skrifningen skrifter ſkrifva ſkrifver ſkulle ſkäl ſnart ſom ſpråk ſpråket ſtaf ſtafbyggnaden ſtafning ſtafningen stafsätt stafsättet stafvelse ſtafvelſen ſtor stället ſvenska ſynas ſynes ſå ſådana tecken tecknas tjena tvenne undantag uthållning uttal uttalet verber verkeligen vokal vårt ſpråk äfven ändelſen öfriga öfver ögat
Suositut otteet
Sivu 72 - att den omtalte vokalen sä mycket mindre synes behöfva ett eget tecken, som detta blandade ljud af o och d nu mera frän det bättre talet alldeles försvunnit...
Sivu 13 - Af handling om Svenska stafsättet» (1801) omtalas (s. 13) bland uttalets förändringar »äf ven de, hvilka icke i någon skrifart, ehuru familjär den vara må, kunna nyttjas, men blott finna rum på Scenen, då umgängestalet bör fullkomligen härmas. Sådana äro t. ex. mej, dej, i stället för mig, dig; bol, gål, fjäl, i stället för bord, gård, fjärd.
Sivu 69 - Avhandling om Svenska Stafsättet", år 1801, förklarar Leopold bl. a. (s. 69) "att betydliga steg voro tagna till en förbättrad skrifning. Åtskilliga äldre felaktigheter och besynnerligheter voro afskaffade. En del af de i stafsättet qvarblifna egenheter hade fått häfd och stadga. Sjelfva språket hade vunnit nog odling att äga en form, som kunde läggas till grund för dess grammatik och stafning.
Sivu 3 - ... och ett beständigt behålla sitt eget. På detta sätt skulle både skrifning och läsning blifva lika lätta som säkra.
Sivu 56 - Cogitationes critico philologicae de orthographia linguae svio gothiew tam runica quam vulgari a corrupto medii aevi stylo vindicanda; occasione amicae disceptationis de pronominum tu et illi...
Sivu 72 - Afhandling om Svenska stafsättet» (1801) uppges däremot is. 72), att d och / framför ji t. ex. djup, ljus, liksom st framför /' i t.ex. stjerna, stjelk, »väl i det dagliga talet sakna motsvarande ljud, men vid ett mera vårdadt och högtidligt uttal låta höra detsamma».