0,204

.

.

.

0,15

Kalk

8,43; innehåller syre: 2,41
Lerjord

0,281
11,61

5,43
Jernoxidul

0,443
18,31

1.10
Manganoxidul 0,012

0,50

0,12
Kromoxid
0,029

1,20
Talkjord

0,259
10,70

1.28
Natron

0,014

0,58
Kali
Tennoxid .

0,0024

0,10 Kiselsyra.

49,57

25,23

100,00. Med kromoxiden har sannolikt litet jern och lerjord varit förenade till kromjern.

Basernas sammanlagda syrehalt 16,49 förhåller sig till kiselsyrans ungefär som 1:11. es lerjorden höra till anorthit, så får man: Kiselsyra

13,92 Lerjord

11,61 Kalk.

6,32
Anorthit

31,85.
Återstoden, nämligen
Kiselsyra

34,65; innehåller syre 18,00
Kalk .

2,11

0,60
Talk.
10,70

4,28
Jernoxidul,

18,31 Manganoxidul

0,50

0,10

66,27 visar en ganska nära öfverensstämmelse med augit-formeln; ty syrehalterna äro som 9,08 till 18 eller 1:1,98, hvilket skulle visa, att grundmassan är alldeles fri från olivin (såsom basaltens grundmassa äfven anses vara).

Digereras grundmassan med saltsyra eller kungsvatten, så upplöses deraf endast omkring 20 procent, medan det öfriga, som innehåller all kiselsyra, men är fritt från lerjord, stannar olöst.

1,477 gr., som blef glödgad och dervid tilltog i vigt samt antog rostfärg, behandlades med saltsyra; lösningen var jernfärgad; olöst blef 1,136 gr., tillfölje hvaraf i upplösningen 0,341 gr. ingått. Denna lösta del visade sig innehålla:

.

1,10

.

Kalk

0,088
Lerjord

0,144
Jernoxid
0,098 = Jernoxidul

0,088 0,330, dessutom kiselsyra, talkjord och alkali i ringa mängd, som ej närmare bestämdes. I den lösliga delen fanns således af hela massan (1,477 gr.): Kalk

5,96 Lerjord

9,75 Jernoxidul

5,97

21,68. Den olösliga delen af denna portion användes blott att eftersöka halten af alkali, hvaraf den dock intet innehöll. En annan, oglödgad portion digererades med kungsvatten. 2,340 gr. gaf 1,869 gr. olösligt

= 79,87 prc.

0,471 gr. lösligt = 20,13
Ur den olösta delen erhölls:
Kiselsyra

1,038
Kalk

0,043
Talk
Jernoxidul

0,710
Manganoxidul
Tennoxid

0,002

1,843.

Den innehöll således af hela massan (2,340 gr.):
Kiselsyra

46,50
Kalk

1,84
Talk
Jernoxidul

30,34
Manganoxidul
Tennoxid

0,01

78,69. Äfven dessa analyser göra det sannolikt, att olivin endast i ringa mängd kan ingå i den gråa grundmassan. Men om der i form af anorthit ingått Lerjord

9,75, så svarar deremot:
Kalk
Kiselsyra

.

Återstoden innehåller:
Kiselsyra

34.81
Kalk

1.83
Talk
Jernoxidul

30,34 Manganoxidul och visar stor öfverensstämmelse i sammansättningen med den augitlika återstod, som uppkommer, när anorthithalten (31,85 prc.) afdrages från hela grundmassan. De 5,97 prc. jernoxidul, som ingått i den af saltsyran upplösta delen, härröra onekligen till större delen från det inblandade metalliska jern, jernoxidoxidulen och magnetkisen; blott en ringare mängd deraf torde hafva olivin och augit att tacka för sitt ursprung.

För jemförelsens skull må här slutligen beståndsdelarne af de analyserade föreningarne så tillvida som de blifvit quantitativt bestämda manställas:

Grundmassan. Olösl. grundm. Lösl. grundm. Kiselsyra

17,53
19,57

16,50 Lerjord

15,21
11,61

9,75 Kalkjord .

12,36

S.43
1.84

5.96 Talkjord.

6,65

10.70 Jernoxidul

15.82

15,31
30,34

5.97 Manganoxidul

0,50 Kali

(1,58 Natron Kromoxid

sam

De svarta kornen.

.

.

VERZEICHNISS

VON

NORDLICHTERN

BEOBACHTET

AUF DEN STERNWARTEN ZU ÅBO UND HELSINGFORS

IN DEN JAHREN

1823–1837

VON

F. W. A. ARGELANDER,

ehemaligem Professor der Astronomie an der Finnischen Alexanders-Universität.

Eingereicht am 16. October 1865.