October 18. Eine Wolkenkante, die den ganzen Nachmittag in Westen gelegen hatte, fing um 19" Stzt an sich langsam zu erheben und zeigte nun eine dicht gedrängte Masse von Lämmerwolken (Cirrhi) mit scharf begränzter Kante. Als diese um 19" 50' Stzt den Meridian erreicht hatte (und zwar gleichzeitig fast in ihrer ganzen Ausdehnung, indem sie nur tief im Norden noch etwas zurückblieb) zeigte sich in NO. ein schöner hochrother Lichtstrahl, der sich senkrecht bis auf eine Höhe von etwa 70° erhob. Er stand gegen 20° 0' Stzt ungefähr einen halben Grad rechts von B Andromeda, und hielt sich in dieser Stellung eine lange Zeit sehr constant, nur dass er wohl eine sehr geringe Bewegung nach Norden hatte, indem er sich den Sternen rascher zu nähern schien, als die tägliche Bewegung allein gestattet haben würde. Links neben ihm bis fast im Norden zeigten sich mehrere andere schwächere und weissliche Strahlen; alle schienen sie aus einer ziemlich unregelmässigen und dunstigen Bank zu kommen, die ihren Scheitel etwas Ost von Nord hatte, aber bald, indem sie sich allmälig erhob, immer unregelmässiger ward. Während dieser Zeit senkte sich die Wolkenmasse vom Meridian aus immer weiter nach Osten herab und verdeckte das Nordlicht mehr und mehr, aber der rothe Strahl schimmerte noch lange durch und färbte die Lämmerwolken mit einem schönen blassroth. Diese wurden nun allmälig dünner, und etwas später zeigte sich auch im Westen binter denselben rothes Licht; es brach nirgends durch, sondern leuchtete wie durch einen Schleier, und die Mischung der grauen gekräuselten Wolken und des schönen hochrothen Lichtes gewährte einen herrlichen Anblick. Die Wolke ward nun immer dünner, aber auch das Nordlicht immer schwächer, und bald hüllten die aus der Bank aufsteigenden Dünste den ganzen Himmel ein; es blieb den ganzen folgenden Tag trübe und klärte sich erst den 20:ten Nachmittags wieder auf.

Von October 29 bis December 16 keine einzige heitere Nacht, später viel heitere Nächte, aber kein Nordlicht.

1837. Januar 25. Des Abends zwischen 104 und 11° schien am nördlichen Horizont ein schwacher Streifen klar zu sein; derselbe war so ungewöhnlich hell, dass ich auf das Dasein eines Nordlichts schloss. In der Nacht oder eigentlich zwischen 3u und 4" Morgens hatte es sich denn auch aufgeklärt und ein schönes Nordlicht hatte sich ein Paar Stunden lang gezeigt, bestehend aus vielen durch den Mondschein freilich etwas geschwächten Strahlen, die in Nordost von schöner rother Farbe gewesen waren.

Februar 18. Das schönste Nordlicht, das ich gesehen habe, dauerte von früh des Abends die ganze Nacht durch in den mannigfachsten Farben, aber meistens doch in der Gestalt von Flammenstrahlen, die den ganzen nördlichen Himmel bis fast zum Aequator erfüllten und fort und fort über den Mond hinzogen, der in dieser Nacht den Mars bedeckte. Die Farbe der Strahlen war wesentlich roth, spielte aber häufig in Purpur und Violett. An einer genauen Beobachtung wurde ich verhindert.

Als Anhang zu diesen Beobachtungen erlaube ich mir noch eine Reihe von Aufzeichnungen mitzutheilen, die der verstorbene Major Gustav von Schoultz, Lehrer an der Navigationsschule zu Wasa, an dem genannten Orte gesammelt hat.

Utdrag af i Wasa förde anteckningar.

1830. Oktober 30 e. m. Vind NW. kåror, mulen himmel; kl. 7 fördelades luften och kl. 8,5 var himmelen klar; kl. 10 norrsken som tilltog i styrka; kl. 11,5 formerades 2:ne segmenter öfver hvarandra, hvaraf det andra var 30° högt och det öfra 45° öfver horizonten; emellan båda segmenterna var en klarnad, varierande emellan 6° à 100 uti hvilken ifrån hvardera segmentet norrskenet flammade uti pelare emot hvardera sålunda: att den formade pelaren i öfre segmentet avancerade med modererad hast ifrån vester till öster, och en dylik pelare uti andra segmentet avancerade med något större hast ifrån öster till vester, samt träffades merendels i omkring NNO. der de en stund af 3" à 4" utgjorde tillsammans en pelare ofta med bjerta färger af regnbågens utseende, till dess den ljusgröna färgen, mycket bjert, merendels fick öfverhand, då hela pelaren med ökad hast avancerade till ONO. à 0. t. N., der han försvann i det han upplöste sig till ett hvitklart sken, hvilket äfven efter en par sekunder försvann; detta spel upprepades otaliga gånger, med mer och mindre bjerta färger och slutades kl. 2,75 den 31 Oktober f. m. Norrskenet gaf skugga; kompassen varierade 3/4 à 1 streck stundom.

1831. Januari 7 e. m. Vind NNW., klart, labert, term. = 20° kallt (Réaumur); kl. 6,75 norrsken högt uppflammande med beständiga förändringar, men utan färger; segmentet var 31° öfver horizonten; kl. 7,5 tilltoyo norrskenets

flammor, att de nådde söder om zenith ända till 17°; omkring stora Björns 3:ne smärre stjernor formerade norrskenet en klart strålande gloria eller krans med mörk botten eller bas; strålarne, som utgingo från denna gloria, voro hvita och ljusgröna, spridde med stark flammande rörelse åt alla väderstreck; efter 33 minuter upplöstes glorian och formade i zenith ett kors, hvitgrått med fladdrande strålar åt alla håll; korset uppehöll sig i 8 minuter, hvarefter det upplöstes till 2:ne bågar åt SSW. ända till 28° söder om zenith; bågarne fortforo i 28 minuter, hvarefter norrskenet upplöstes helt och hållet. Anm. Under det norrskenet spelte mästare i zenith, var horizonten mörk, och der ej tecken till norrsken.

Januari 8, 9 och 10 med 16° 18° 21° -, voro nätterne upplyste af mer och mindre starka norrsken.

Mars 5. Lugnt, klart, term. = - 16; straxt efter mörkningen börjades ifrån ett mörkt segment, sträckande sig ifrån WNW. till NO., ett starkt vanligt norrsken med hvita flammande strålar, som fortfor hela natten; kompassen var orolig; ett hväsande ljud hördes, då flammorna häftigt rördes.

Mars 11. Nord, lugnt, klart, term. 18o; norrsken uti några timmar, men ej starkt.

Mars 13. NNW. kåror, klart, term. 14°; dito uti en par timmar, men ej starkt.

April 19. SW. kåror, klart, term. =- 0,5"; kl. 3 f. m. starkt norrsken, men med vanliga förändringar.

April 20. Vest, labert, mulet, term. + 0,5'; kl. 8,5 e. m fördelades luften, men lemnade mörka segmenter ifrån NW., nord omkring till OSO., då norrskenet med fladdrande strålar till mera än 400 bredd sträcktes ända till zenith; kl. nära 9 sammandrog phenomenet sig till So., och var för öfrigt himmelen betäckt med tunna moln, dock så täta, att icke någon stjerna syntes igenom dem; kl. 10 upphörde norrskenet.

ܕ•

1832. Februari 20. Vind W. t. N. lugnt, klart, term. =- 19, kl. 7,25 e. m. började norrsken ifrån ett segment 25° öfver horizonten med varierande flammor uppstigande emot zenith; kl. 8,75 syntes ifrån 0. t. S. till WNW. ett båglikt bälte, 3° nord om zenith och 50 bredt, hvitt till färg, men ifrån hvars kanter norrskenet både nord- och sydvardt flammade med stor hast och hväsande ljud; kl. 9,25 hade detta båglika band utbredt sig till 2° söder om zenith och voro kanterna stundom schatterade med regnbågens färger; kl. 11,5 upphörde norrskenet. Kompassen varierade 1 à 1,5 streck.

Februari 21. Till och med d. 27 alla aftnar svaga norrsken i några timmar.

Mars 2. Nord, kåror, klart, term. -7°; kl. 7,75 e. m. började ett norrsken lika med det, som syntes den 30 Oktober 1830, men att det nu var 3:ne öfver hvarandra skiljda segmenter, och likasom norrsken ifrån alla väderstreck, förande flammande strålar upp och omkring zenith. Kompassen var orolig och varierade 1 à 1,5 streck; icke hördes något hväsande ljud.

April 19. Skönt men vanligt norrsken; (jag kallar det skönt eller vanligt, som fladdrar, men ej visar något särskildt phenomen eller med couleurer).

Oktober 22. Vest, frisk, klart, term. = + 5°; uti WNW. på klar botten vid 50 höjd, utgick ett mycket mörkt segment till 20° bredd, uppåt med franslik genombrytning och spridande norrskensstrålar af 350 à 40° bredd med långsam rörelse ända nära zenith; stjernorna voro synliga igenom strålarne; kompassen var orörlig; phenomenet började kl. straxt efter 8 e. m. och upphörde kl. 10,75.

November 1. Lugnt, klart, term. = + 0°; kl. 6 e. m. började sy. nas ett svagt norrsken, men som kl. 7 tilltagit så, att det upptog hela atmospheren ifrån WSW. nord om till 0. t. S. och uppsteg till 150 söder om zenith, ömsom med fladdrande sken åt alla håll och ömsom med regnbågens färger, som fransar ifrån zenith; kl. 7,5 sträckte sig ett band 50 ifrån horizonten i W. t. S. upp öfver zenith till 3° ifrån horizonten i OSO., 70 bredt i zenith, ömsom smalare och bredare åt dess ändar; kl. 10,25 upphörde detta norrsken; kompassen var ej orolig.

1833. Januari 18, 19, 20 & 21. Lugnt, klart, NW. kåror, term. i medio=+ 3o; norrsken alla aftnar för någon stund och merendels svaga, med undantag af norrskenet, som var den 20, hvilket utgick ifrån 2:ne segmenter öfver hvarandra, med höga bågar, den öfre 51° öfver horizonten, men korta, blott ifrån NW. nord om till NNO. 2 O.; flammorna med stark rörelse och bjerta färger, der grön och hög orange togo öfverhand; kompassen visade svag oro, ehuru hväsning hördes i luften; norrskenet fortfor ifrån kl. 9,5 till kl. 2,75 f. m. den 21:sta; term. =

+ 2,5" Februari 8 och 12. Svaga och korta norrsken. Mars 17. Norrsken, medelstort, räckte en timme; term. =-- 120.

April 6. Lugnt, klart, term. = 3,50 starkt norrsken med häftig rörelse ifrån WNW. avancerande till NO., ofta med stora fladdrande ljusnader inom sjelfva segmentet med regnbågens färger likasom fransade ifrån underoch öfverkant uppåt; kompassen varierade omkring 1 streck.

en

September 17. Klart med molnkåpor, vind sydlig, labert, term. =+7o; kl. 8 e. m. börjades norrskenet sålunda: nord och NW. dunkelt; NO. ljus rot af temmelig vidd, uppkastande strålar ända till SW. om zenith; i SW. t. W. var en mindre ljus rot, med strålar som korsade de förre; kl. 12 dunkelheten fortfor i nord och NW., då deremot ifrån NO. och WSW. strålarne öfver zenith förändrats till idkeliga flammor i stark och uthållande rörelse; en och annan ljuspelare uppflammade ifrån dunkelheten i N. t. W. och det emellanåt med strålande glans; detta fortfor ännu efter daggryningen den 18 och tills dagsljuset fick öfverhand. Uti luften hördes hväsande eller snarare likasom större flugors surr; kompassen orolig, varierade 1,5 str. vestvardt och 1,25 str. ostvardt. (Detta norrsken var till åskådande ett ibland de präktigaste jag observeradt).

September 18. Midnatten vackert norrsken, men ej att förlikna med föregående och uthållande blott 2 timmar.

Oktober 10. Vinden NW. half storm, halfklart, term. + 5,5"; kl. 10 e. m. ett klart och starkt norrsken ifrån ett segment ifrån NNW. lägst =99 och högst 16° ifrån horizonten, med häftigt utgående flammor, varierande emellan hvita och de flesta regnbågens färger, icke uppnående zenith, men desto bredare och hastigt löpande ifrån ONO. nordomkring till NW.; slutades kl. 4 f. m. den 11 Oktober.

Oktober 11. Nordvind, labert, halfklart, term. + 0,5°; kl. 9,5 e. m. började ett svagt norrsken, i nord uppstod en ljus pelare, icke mera än af 2° bredd, 7° ifrån horizonten, sträckande sig söder om zenith och der med 15° bredd, samt så åter aftagande i bredd till omkring blott en strimma uti 0. t. S.; detta båglika sken var hvitt och ljusgrönt blandadt, utan flammor eller strålar; plejaden och andra stjernor syntes klara igenom detsamma; detta phenomen upphörde kl. 10,25 men norrskenet fortfor, ehuru ännu allt lika svagt till kl. 11,5 då det upphörde; himmelen tillmulnade.

Oktober 19. Sydl. kåror, halfklart, term. = + 3,5", svagt norrsken; kl. 7 visade sig en hvit båge af vintergatans bredd ifrån WNW. till 0. t. S. 50 söder om zenith; denne båge var i rörelse och föränderlig, men utan flammor; fortfor ifrån kl. 6,5 till kl. 8,75 e. m.; norrskenet upphörde kl. 9,25 e. m.

1834.

Januari 13. Lugnt, klart, term. = – 21°; kl. 7,25 e. m. ifrån WNW. nordomkring till NO. uppstod ett segment till 22° höjd i midten, uppkastade hvita flammor med rörlighet och mycken hast ända upp öfver ze