Lunds universitets historia, 1668-1868, Nide 1C. W. K. Gleerup, 1868 |
Muita painoksia - Näytä kaikki
Yleiset termit ja lausekkeet
academien academiska adjuncter allmänna Andreas Rydelius arbete befallning begynte biskop blef blefvo blifva blifvit blott bref brefvet canceller cancelleren cancelleriatet cancellersbref Canutus Hahn Carl Gyllenborg Carl XI communitetet consistorium constitutionerna danska deraf derefter derföre dermed dertill disputationer economiska embete emellertid Engeström engång erhöll examen faculteten frihetstiden föreläsningar förhållanden gamla generalguvernören gifva Greifswald Gustaf gång hafva Hahn historia hvarje hvars hvilka hvilket hålla isynnerhet jemte Kilian Stobæus Kjöbenhavn konungen landskap latin lemna literatur Lunds universitet lärare lärda lärjungar lärostolar lön nationerna ning novitierna Oelreich offentliga Palmstierna Papke philosophiska faculteten practisk procancelleren prof professionen professor professorer protocoll rector räntmästaren rätt sednare sjelf skrifvelse Skåne skånska spannmål språk stadgades staten stipendier studenter studerande studier särskildt södra landskapen theologi theologiska faculteten tidskifte tjenst tvenne undervisning ungdomen universitetet upprättande Upsala utöfvade versitetet vetenskap vigt voro Winstrup års riksdag äfven öfriga öfver
Suositut otteet
Sivu 311 - O, hur lik sig är den ädle gästen, litet åldrad, lika god •éom förr! Hög och stjernprydd sitter han i ringen af de många, som han vakat för; men på band och stjerna tänker ingen, blott på fadershjertat innanför. Och en tår i hvarje öga smyger, och en bön i hvarje hjerta göms, när hans namn utöfver glasen flyger, och hans skål till sista droppen töms.
Sivu 16 - önskade ingenting hellre än att blifva med Sveriges rike incorporeradt, och hvad angick religionsskicket, skolor och kyrkor, trodde man att alla brister härutinnan skulle afhjelpas medelst inrättande af ett gymnasium illustre.
Sivu 94 - Svenska catechesen, att man må sig deröfver förundra, och deraf en stor del läser och skrifvcr, hvilket är så undersammare och behageligare här för den gemene hopen, som det hafver tillförene varit här nästan obrukeligt, att en bonde hafver kunnat läsa i bok eller...
Sivu 22 - Lund disposition allaredo vara kunna,• jämväl och de andra, hvilka en och annan förmedelst derå hafvande donation possederar ock besitter, enär de successive på ett eller annat sätt vacante och ledige blifva, till merbemälte academia härefter skola lyda och derunder förblifva, så att de dädanifrån på intet sätt skola eller måga abalieneras eller till andra usus blifva använde, "utan till academiens befordring, uppehälle 'och conservation allenast nyttjas, häfdas och brukas".
Sivu 187 - ... innan en långvarig och ängslande själens strid under korset är det idel fåfänga och dårskap i det menskliga tänkandet...
Sivu 16 - Borgerskapets svar som börjar med den underd. begäran "att få blifva vid gammal lag och häfd, men för öfrigt enligt fredsfördraget få åtnjuta Sveriges inbyggares fri- och rättigheter, komma till riksdag, hafva sina frie vota...
Sivu 331 - Den utveckling, som vid Lunds universitet tog sin begynnelse under Carl Gyllenborgs cancelleriat, då lärostolen i experimentalphysik upprättades, blef härmed under Lars von Engeströms fullbordad: de reala vetenskaperna trädde nu in i ledet bland universitetsvetenskaperna i verklig jemnbredd med de gamla humanistiska.
Sivu 353 - För öfrigt utgöra dessa statuter ej ett verk af nyskapande organisering; deras sträfvan är mera att ordna och till en nyare tids förhållanden lämpa det gamla.
Sivu 336 - Niir capellmästaren 1798 begärde, att det måtte prenumereras på "den store och i sin konst vidtbcrömde Mozarts 7 ' då i Sverige utkommande verk, förklarade consistoriet, att det ville taga hans ansökan under pröfning, när det först "vunnit närmare kännedom och upplysning om beskaffenheten af ofvannämnde Mozarts arbeten och musicalier".
Sivu 356 - ... dock ej fått sig anvisad någon annan uppgift i fråga om den offentliga undervisningen — deltagande i denna skulle kanske ha betraktats som ett intrång i lärostolens rättigheter — än att vid inträffande tjenstledighet för professor lemna vicarien.