Biographiskt Lexicon öfver namnkunnige Svenska Män, Nide 6

Etukansi
1840
 

Muita painoksia - Näytä kaikki

Yleiset termit ja lausekkeet

Suositut otteet

Sivu 327 - Höpken — af ständerna under riksmötet med sällsynt enighet kallad till president-stolen i kansliet, — djupare än Tessin, men lysande då han ville (ty hans lynne hade sina förmörkelser), lärd, i skrift och tal beundransvärd, försigtig, vidtseende, till hufvud och karakter en tviflare, för stolt att kunna vara gunstling, men i hjertat uppriktigt tillgifven Holsteinska huset, med hvilket en ärftlig trohet förband honom; för öfrigt mer personligen intressant, än kallad att utföra...
Sivu 313 - Strömrensnings-comiteens ledamot företog H. nästan lika mångfaldiga förrättningar, som de h vilka ligga till grund för hans of van uppräknade arbeten, ofta samtidiga med dessa. Således finner man honom, ifrån år 1819 till 1831, hafva undersökt och afvägt nästan alla större vattendrag, strömmar och fall, ifrån Linö och Angesö i Norrbotten (till utrönande af möjligheten för båtfart från Gellivari), ända till Blekinges och Skånes flodmynningar och hamnar. Uppräknandet af alla...
Sivu 266 - ... brusande passioner till en lugn och äfven mild yta, som väl anstod hans utmärkta, sköna och värdiga gestalt. Han iakttog med förkärlek strängheten af gamla seder, och imponerade ej mindre på hof än folk genom en värdighet som var naturlig, och genom en gudsfruktan och välgörenhet som gerna gjorde sig offentliga. Han for med penningpåsar i sin vagn för allmosors utdelande; bad, enligt forntida bruk, hvar gång det klämtade, och lät hvarken ministrars eller det mest lysande sällskaps...
Sivu 326 - ... uppbragt, och der skämtet gerna fick tränga sig emellan allvarsamma ämnen. Han 'hade sjelf för mycken fullkomlighet, att berömma något svagt, och för mycket snille, att ej känna ett slags lidande dervid. Okunnigheten, när den tillmätte sig någon betydelse, fördrog han endast af höflighet, på hvilken den öppna dårskapen ej alltid fick göra sig räkning. Hans värdighet tycktes mindre lägga tvång på andra, än på honom sjelf; hade dock lätt att vinna vördnad, både igenom...
Sivu 74 - IN u. började han att, genom enskilta leetioner i malhematiken, biträda andra studerande, men de obetydliga tillgångar, hvilka han härigenom förskaffade sig, voro, oaktadt den yttersta sparsamhet, ändock otillräckliga för hans dagliga, inskränkta behof, och han skulle hafva nödgats lemna Universitetet, om icke några kamrater, af hvilka han alltid. särdeles vänskapsfullt omfattades, med honom delat sina visserligen ej öfverflödiga 'tillgångar, samt derigenom gjort det möjligt för...
Sivu 326 - De som njöto hans umgänge, sågo i detsamma sättet huru en tänkande man förenar lärdom och kännedom af verlden, den stränga bokstafven med den i sammanlefnaden nödvändiga efterlåtenhet. Med obekanta och dem, som ej vunnit hans förtroende, var han fåtalig och mycket aktsam på sina ord: ibland vänner ledig, helst i sitt hus, der han ville se förnöjligheten uppbragt, och der skämtet gerna fick tränga sig emellan allvarsamma ämnen. Han hade sjelf för mycken fullkomlighet att berömma...
Sivu 313 - II. i och för dessa förrättningar, ofta genom obanade trakter, måste företaga, skall man icke tro att den beräknande geometern, den idoge tecknaren, den arbetsamme författaren varit kall eller likgiltig för de naturens behag, som nordens fjällar, fält och floddalar så ymnigt erbjuda vandraren. Nära bekant med landets Flora, besökte II.
Sivu 256 - Påhlen var här inedh på brölloppet raedh sin dråningh och hans moder, och sedan reste dhe härifrån igän, men brudgummen stogh sigh illa, han var mycket siuk på brölloppet, så ät han knapt kunde stå uti brudstolen, så ät han ligger och ännu siuk utaf Kesan, men han begynner läll nu ät bättras
Sivu 74 - Honorarius, hvilken vanligtvis äger att besörja dervid nödiga anordningar och fördenskull befrias från promotions-umgälder, afsade sig denna rättighet , i följe hvaraf H. , den tredje i ordningen , inträdde i dennes ställe såsom gratialist. De utmärkta lärdomsprof , hvilka han redan ådagalagt , väckte vederbörandes synnerliga önskan, att vid Universitetet fästa en så insigtsfull man; han kunde dock icke, oaktadt förnyade uppmaningar, förmås att författa och utgilVa.
Sivu 326 - Var välgörande med urskillning, ej benägen till prakt eller öfverflöd, men vägrade allraminst h vad man kallar vällefnad. Hade mycken flit, och, intill sista stunden, afdelad tid för sina göromål. I sakerna rådde köld, i uttrycken vigt, i dess skrifter en eld, som eftertänka och erfarenhet vändt till det djupsinniga. Han skattade högt de Romares böcker, läste dem ock beständigt; framför alla, Tacitns. Hans penna gaf sällan något åt allmänheten, men gaf dl mästerstycken.

Kirjaluettelon tiedot