TOM. XLVI

ODO MORANNAL REUTER

SOM ZOOLOGISK FORSKARE

MINNESORD

UPPLÄSTA VID

FINSKA VETENSKAPS-SOCIETETENS

ÅRS- OCH HÖGTIDSDAG DEN 25 MAJ 1914

AF

J. A. PALMÉN

HELSINGFORS 1914

Högtärade Församling.

Genom professor ODO MORANNAL REUTERS den 2 september 1913 timade frånfälle har Finska Vetenskaps-Societeten förlorat en verksam ledamot och Finland en af sina produktivaste författare på naturalhistoriens område.

Vid fullgörandet af Societetens uppdrag att i dag uttala minnesord öfver den bortgångne måste jag redan i begynnelsen framhålla, att uppgiften öfverstiger förmågan. Ty mig saknas i väsentlig mån personlig erfarenhet rörande viktiga omständigheter, som betingat allaredan yttre företeelser i ODO REUTERS lif. Icke heller äger jag specialkännedom rörande de insektgrupper, som han hela sitt lif studerat. Än mindre är det mig möjligt att med tillfredsställande säkerhet loda djupen i själslifvets hemlighetsfulla schakt, särskildt när det är fråga om en rikt begåfvad personlighet. Ytterligare måste jag på grund af bristfällig sakkännedom afhålla mig från att beröra hvad ODO REUTER uträttat såsom skriftställare utanför sitt egentliga forskarefack, och särskildt är det själfklart, att hans steg in på diktarens område icke må bedömas af den, som härför saknar alla betingelser.

Men tillmötesgående Societetens önskan skall jag försöka kasta en kort blick på ODO REUTERS verksamhet som zoologisk forskare, för att framhålla de viktigaste arbeten han utfört och tillika, såvidt möjligt, också förutsättningarna härför. Äfven med denna begränsning blir min uppgift vansklig. Ty trots bekantskap med den bortgångne redan i ungdomsåren har jag mera personligt lärt känna honom stadd i vetenskaplig verksamhet först i det skede, då han redan var kroppsligt bruten, men ännu i det längsta ville utnyttja sin andliga spänstighet.